Utrikes födda (totalt)
+6 mdkr / år
- Andel av BNP (5 770 mdkr)
- +0,1 %
- Per förvärvsarbetande (~5,3 mn)
- +1 132 kr / år
- Per person i gruppen
- +2 700 kr / år
- Per dag (gruppnivå)
- +16 438 356 kr
Kontext · 2022
Vad betyder siffrorna i praktiken?
Beloppen i miljarder kan vara svåra att greppa. Här sätts de i relation till BNP och till ett ungefärligt antal förvärvsarbetande som referensram – inte som fördelningsnyckel.
Flyktingar (inkl. anhöriga)
−22 mdkr / år
- Andel av BNP (5 770 mdkr)
- −0,38 %
- Per förvärvsarbetande (~5,3 mn)
- −4 151 kr / år
- Per person i gruppen
- −27 500 kr / år
- Per dag (gruppnivå)
- −60 273 973 kr
Övriga utrikes födda
+28 mdkr / år
- Andel av BNP (5 770 mdkr)
- +0,49 %
- Per förvärvsarbetande (~5,3 mn)
- +5 283 kr / år
- Per person i gruppen
- +19 800 kr / år
- Per dag (gruppnivå)
- +76 712 329 kr
Storleksordning
- Sveriges BNP 2022: ca 5 770 mdkr – nettobidraget från utrikes födda ligger således kring 0,1 % av detta.
- Totala offentliga utgifter: ca 2 600 mdkr per år – nettobidraget från utrikes födda motsvarar i storleksordning 0,2 % av denna ram.
- Per skattebetalare: Spridda jämnt över ~5,3 miljoner förvärvsarbetande motsvarar +6 mdkr drygt 1 100 kr per person och år – en illustrativ siffra, inte en faktisk skatteförändring.
Norden & Nederländerna
Liknande beräkningar har gjorts i andra länder med utbyggd välfärdsstat och registerdata. Slutsatserna går i samma riktning som Ruist och KI: flykting- och icke-västlig invandring ger ett negativt offentligfinansiellt netto över livet, medan arbetskraftsinvandring från väst är nära noll eller positivt. Metoderna skiljer sig dock i detalj — jämför med försiktighet.
Norges offentlige utredninger · 2017
NOU 2017:2 — Integrasjon og tillit (Brochmann II-utvalget)
Norsk motsvarighet till Ruist. Beräknar livstidsnetto per flykting till storleksordningen –10 mn NOK och dokumenterar överrepresentation i välfärdsmottagandet.
Läs källan ↗Finansministeriet (Danmark) · Årlig
Indvandreres nettobidrag til de offentlige finanser
Årlig redovisning per ursprungsregion. MENA/Afrika: negativt netto. Västlig invandring: nära noll eller positivt.
Läs källan ↗van de Beek m.fl. (refererat av CPB / SCP) · 2021
Borderless Welfare State — kostnaderna för icke-västlig invandring
Beräknar nettokostnaden för icke-västlig invandring till storleksordningen 17 mrd EUR per år i ett livscykelperspektiv.
Läs källan ↗CBS — Centraal Bureau voor de Statistiek (Nederländerna) · 2024
Asylum and integration 2024 — cohort study
Följer asylmigranter 2014–2023 med data om arbete, bidragsberoende, vård, inkomst, utbildning, boende och brott. Bästa nordeuropeiska kohortjämförelsen.
Läs källan ↗Foged, Hasager, Peri, Arendt & Bolvig — IZA / Journal of Population Economics · 2020
Labor market effects of a work-first policy for refugees
Kvasi-experimentell utvärdering av Danmarks 2016-reform: krav på aktivt jobbsökande och tidig arbetsplatsförlagd träning ökade flyktingars sysselsättning markant.
Läs källan ↗IRCC / Statistics Canada · Årlig
Express Entry Year-End Report + Longitudinal Immigration Database (IMDB)
Kanadas selektionssystem (CRS-poäng) följs upp med inkomst- och sysselsättningsdata via IMDB. Visar varför arbetskraftsstyrd invandring ger positivt offentligfinansiellt utfall.
Läs källan ↗Australian Department of Home Affairs / Productivity Commission · 2023–2024
Review of the Migration System + Points Test review
Australiens pågående reform av poängtestet för att bättre välja migranter som bidrar till långsiktigt välstånd. Användbar kontrast till Sveriges asyldrivna sammansättning.
Läs källan ↗Det här ingår INTE: Brottslighetens kostnader, kommunal obalans, andra generationen, dynamiska löne- och sysselsättningseffekter, bostadssegregation och tillväxteffekter. Hade de räknats med skulle nettot sannolikt vara lägre.
Referensvärden för BNP och antal förvärvsarbetande är publika storleksordningar (SCB, Ekonomifakta). Nettobidragen kommer från KI Specialstudie 117.