Adolescent gender dysphoria — Sweden's diagnoses, 2008–2023

New diagnoses for girls aged 13–17 went from ≈ 20 per year in 2008 to ≈ 800 per year in 2018. After the Karolinska guideline change (2021) and SBU (2022) the trend has turned downward.

Memory

Mellan 2008 och toppåret 2018 ökade antalet nya diagnoser bland flickor 13–17 år med närmare 1 500 %. Norge, Finland och Storbritannien har samma kurva med fördröjning.

2008 — flickor 13–17

≈ 20

Socialstyrelsen 2020

2018 — flickor 13–17

≈ 800

Socialstyrelsen 2020

The data clash

Utopia vs Reality

How to read this

“The data clash” is the gap between the utopia — the image of Sweden as one of the world's best, safest and most equal countries — and the reality in the statistics. The charts below show what the numbers actually say, not what we wish they said.

New gender dysphoria diagnoses, girls 13–17, Sweden 2008–2023 (National Board of Health)

Toppår

Karolinska ändrar riktlinjer

SBU-rapport

200820162023

Human consequence

Persona

Förälder till en flicka i tonåren 2018.

Then

2008 vore en remiss till barn- och ungdomspsykiatrin för könsidentitet ovanlig — under 100 fall i hela landet.

Now

2018 är diagnosen vanligare än ADHD-utredningar var två decennier tidigare i samma åldersgrupp.
2021 stoppar Karolinska rutinmässig hormonbehandling för minderåriga utanför forskningsstudier.
2022 konstaterar SBU att evidensen för hormonbehandling av barn och unga är ‘otillräcklig’.

Nordics + UK — same curve, different timeline

Sweden: F64 diagnoses — Norway/Finland: referrals to national specialist clinic (NBTK/Tampere)

Method & uncertainty

Definitions

— ‘Ny diagnos’ = incidens (första gången diagnos F64 registreras i patientregistret för individen).
— Norge/Finland-siffror avser remisser till nationell huvudklinik (NBTK/Tampere), inte alla diagnoser i patientregistret. Inte direkt jämförbara med Sveriges siffror i absolut tal — men trenden är densamma.

Uncertainties

— Sveriges siffror för 2022–2023 är preliminära uppföljningar av Socialstyrelsen 2020-rapporten.
— Sverige saknar centralt remisstak, så incidens kan jämföras över tid men inte trivialt med länder som har centraliserade kliniker.

Sources

2035

Vad förklarar vändpunkten 2018–2021: ändrade riktlinjer, mättnad i diagnoskohorten, eller förändrad ungdomskultur?

Linjär framskrivning av 2018–2023 års nedåttrend ger ≈ 450 nya fall bland flickor 13–17 år 2027. Mekanisk extrapolering, inte prognos — riktlinjeförändringarna är fortfarande färska.

Read the full investigation of how Sweden has changed.

Back to overview →