International

Same pattern, different numbers.

Four countries have done similar calculations. The conclusion is consistently the same.

Sverige är inte unikt. Danmark, Norge, Tyskland och Nederländerna har alla gjort nettobidragsstudier på sina respektive invandrargrupper, med liknande metodik som KI och Ruist. Konkreta siffror skiljer sig — välfärdens omfång och invandringssammansättning varierar — men strukturen är densamma:

Arbetskraftsinvandring från Västeuropa: positivt nettobidrag.
Flykting + anhörig från låginkomstländer: negativt nettobidrag de första 10–20 åren.
Skillnaden förklaras av sysselsättning + utbildningsnivå, inte av etnicitet eller religion.

🇩🇰Danmark

Source ↗

Finansministeriet, ”Indvandreres nettobidrag til de offentlige finanser” · 2023

Refugee / asylum: −109 000 DKK / person / år (≈ −165 000 SEK)
Labour / EU: +74 000 DKK / person / år (≈ +110 000 SEK)

Mest detaljerade redovisningen i Norden. MENA-flyktingar är största nettokostnad; arbetskraftsinvandrare från Västeuropa största plus.

🇳🇴Norge

Source ↗

SSB Rapport 2023/22 (Holmøy & Strøm), ”Lifetime fiscal effects of immigration” · 2023

Refugee / asylum: −9,1 mNOK livstid (≈ −9 mkr över hela livet)
Labour / EU: +0,8 till +2,4 mNOK livstid

Norge använder livstidsmått (likt Ruist). Samma mönster: skarp negativ för flyktinggrupp, svagt positiv för EU/EES-arbetskraft.

🇩🇪Tyskland

Source ↗

IAB Forschungsbericht 9/2017 (Bach m.fl.), uppdaterad 2022 · 2017/2022

Refugee / asylum: Negativ första 10–15 åren, ofta över −10 000 €/år
Labour / EU: Positiv från år 1 för EU-arbetskraft

Tyska studier hamnar i samma intervall som svenska/danska. Skillnaden mellan grupperna är stor och drivs av sysselsättning + utbildningsnivå.

🇳🇱Nederländerna

Source ↗

CPB / van de Beek, ”Borderless Welfare State” (Universiteit van Amsterdam, 2021) · 2021

Refugee / asylum: −€ 600 000 livstid per asylinvandrare (medel)
Labour / EU: +€ 200 000 till +€ 400 000 livstid för kunskapsinvandring

Den mest kontroversiella studien — kritiserad för antaganden om diskontering, men resultaten ligger i samma intervall som Ruist 2018 efter justering.

What this does NOT prove

Att svensk politik måste kopiera dansk. Politikutrymmet beror på andra mål än offentliga finanser.
Att invandring överlag är dålig. EU-arbetskraftsinvandring går plus i alla studier.
Att ”kulturen” driver siffrorna. Studierna kontrollerar för utbildning och sysselsättning, inte för kultur — och variabeln som dominerar är jobbet.