Utrikes födda (totalt)
+6 mdkr
+0,1 % av BNP
- Per person
- +2 700 kr
- Befolkning
- ~2 189 000
Oberoende sammanställning · uppdaterad löpande
SverigeFakta
En granskande sammanställning av data kring invandringens långsiktiga effekter på Sveriges ekonomi och samhälle.
Denna webbsida presenterar data och analyser om invandringens långsiktiga konsekvenser för Sveriges offentliga finanser och samhällsutveckling. Fokus ligger på faktiska utfall över tid — inklusive andra generationen, skillnader mellan ursprungsgrupper och jämförelser med andra länder.
All information baseras på officiell statistik från SCB, Brå, Konjunkturinstitutet och andra etablerade källor. Syftet är att ge en mer komplett bild än vad som ofta framkommer i den offentliga debatten.
Data från: SCB · Brå · Konjunkturinstitutet · ESO · Polisen · Riksrevisionen
Manifest
När någon säger något om Sverige* — så är *:et oss.
Sverigefakta.com är fotnoten Sverige behöver. När påståendet upprepas på krogen, i kommentarsfältet eller på presskonferensen — sätt en asterisk efter det. Vi sköter resten med offentlig statistik och källor.
Vanliga påståenden
Klicka på asterisken för siffrorna bakom.
Påståenden som upprepas så ofta att de sällan granskas. Vi tar dem ett i taget — med offentlig statistik.
Trygghet
- Sverige är tryggt
- Skjutningarna minskar
Vård
- Vi har världens bästa sjukvård
- Vårdköerna är korta
Skola
- Vi har en bra skola
- Svenska elever ligger i topp
Ekonomi
- Ekonomin är stark
- Skattetrycket är rimligt
Integration
- Integrationen fungerar
- Invandringen är lönsam
Börja här — den röda tråden
Vad hände med Sverige?
En kronologisk berättelse i sex kapitel. Börja med chocken — sedan hur vi kom hit, vem som kom, konsekvenserna, framtiden och vad vi kan göra.
- 1ChockenDå vs nu — siffrorna som chockar.
- 2Hur kom vi hit?Besluten 1975 → 2015 som formade Sverige.
- 3Vem kom hit?Demografi, ursprung, uppehållstillstånd.
- 4KonsekvensernaBrott, skola, trygghet, kultur, ekonomi.
- 5FramtidenAndra generationen, livscykel, kostnader.
- 6Vad gör vi nu?Åtgärder och jämförelser med andra länder.
Huvudkälla · Joakim Ruist · ESO 2018:3Livstidsperspektiv, 2018 års beräkning
Vad invandringen kostar — och vad de officiella siffrorna utelämnar
Ruists ESO 2018:3 ger den direkta finansiella siffran per flykting: cirka −74 000 kr/år (2015 års priser) över livet. De nationella aggregaten stannar där. Den här webbplatsen granskar också det som ligger utanför — kommunal obalans, brottslighetens kostnader och långsiktiga konsekvenser.
Nettoomfördelning per flykting · livstidsgenomsnitt
0 krper år, över livet (2015 års priser)
Genomsnittlig offentligfinansiell nettokostnad per flykting enligt Joakim Ruist, ESO 2018:3. Räknat över hela livet — från etablering till pension. Spannet beror på integrationspotential och ursprungsland.
Spann enligt Ruist 2018
2015 års priser
−53 000 kr
Hög integrationspotential
−74 000 kr
Genomsnitt
−94 000 kr
Låg integrationspotential
2015 · tvärsnitt−41,5 mdkrtotalt för ca 690 000 personer i flyktinggruppen (−60 000 kr per person, 2015 års priser).
Senare data (KI 2025)KI:s Specialstudie 117 visar att flyktinggruppens årsbidrag förbättrats från −41,5 mdkr (2015) till −22 mdkr (2022). Fortsatt negativt — men mindre negativt än 2015. Se historik →
Utsatta områden · Polisen 2023
65–80 % utländsk bakgrund — mot rikets 27 %
Polisens 59 utsatta områden har 2–3 gånger riksgenomsnittet. Ju allvarligare klassning, desto högre andel.
Mission control · live
Sätt siffrorna i rörelse
Live-räknare, dagliga tickers och ett gasreglage längre ner — följ kostnaderna i realtid, jämför generationer och se vart pengarna går.
Sverigekartan · interaktiv
Var slår kostnaderna hårdast — och var ligger de utsatta områdena?
290 kommuner, fyra datalager, full zoom. Slå på Utsatta områden och välj lagret Utrikes födda för att se korrelationen direkt på kartan.
Granskning · utanför de officiella siffrorna
Fyra områden som aggregaten döljer
Ruist och KI mäter direkta offentligfinansiella in- och utflöden. Här syns ofta de tyngsta kostnaderna — utanför huvudsiffran.
Kommunal nivå
Där statens kalkyler inte räcker till
Schablonersättningen är tidsbegränsad. När den upphör fortsätter försörjningsstöd, SFI, socialtjänst och skola att belasta kommunen.
Läs granskningen →
Brottslighet
Kostnader som inte räknas in
Brå 2021:9 dokumenterar ca 2,5x överrisk för utrikes födda och 3,2x för andra generationen. Rättsväsendet fördelas inte per grupp.
Läs granskningen →
Långsiktigt
Strukturella konsekvenser
Demografi, segregation, skolresultat, försörjningsbörda och social tillit — effekter över decennier som inte syns i ettårsaggregaten.
Läs granskningen →
Andra generationen
Det aggregaten döljer
Barn till två utrikes födda föräldrar klassas som inrikes födda i KI:s data. Brå 2021:9 visar 3,2x överrisk — högre än bland utrikes födda.
Läs granskningen →
Vad bör göras?
Tio åtgärdsförslag — rangordnade efter genomslag
Från arbete-först och kvalifikationsprincip till stramare regler för asyl och anhöriga. Med stöd i Ruist, KI, Riksrevisionen, OECD och Finanspolitiska rådet.
Läs åtgärdsförslagen →Lokal granskning
Så ser det ut i din kommun
Sök bland Sveriges 290 kommuner och se en uppskattning av flyktinggruppens offentligfinansiella nettokostnad — baserad på Ruists 74 000 kr/år skalat på kommunens egen statistik.
Kompletterande · KI 2025 · tvärsnitt 2022
Vad betalar respektive grupp netto till det offentliga?
KI:s Specialstudie 117 (juni 2025) redovisar 2022 års nettobidrag. 2022 var ett historiskt gynnsamt år.
Flyktingar (inkl. anhöriga)
−22 mdkr
−0,4 % av BNP
- Per person
- −27 500 kr
- Befolkning
- ~789 000
Övriga utrikes födda
+28 mdkr
+0,5 % av BNP
- Per person
- +19 800 kr
- Befolkning
- ~1 400 000
Inrikes födda (referens)
−6 mdkr
−0,1 % av BNP
- Per person
- −700 kr
Kontext: Tioårssnittet 2013–2022 är −16,1 mdkr/år. Kumulativt 1983–2022: +3 mdkr. Se historik → Per uppehållstillstånd → Totalkostnad →
Granskning · 1985 → 2025
Vad hände med Sverige?
På en generation har Sverige gått från ett av världens tryggaste och mest sammanhållna länder till att toppa europeiska listor över dödligt skjutvapenvåld, sprängningar och segregation. Den här sektionen sätter siffrorna bredvid varandra — utan att blunda för vad de visar.
Sverige 1990 vs Sverige 2024 — åtta officiella mått
| Mått | Då (90-tal) | Nu (2020-tal) |
|---|---|---|
| Dödsskjutningar per år(Brå) | ca 10 (1996) | 53 (2023) |
| Anmälda sprängningar(Polisen) | < 30/år (90-talet) | 363 (2024) |
| Andel utrikes födda(SCB) | 9 % (1990) | 20,5 % (2024) |
| Andel med utländsk bakgrund(SCB) | 13 % (1990) | 27 % (2024) |
| Polisens utsatta områden(Polisen) | 0 (begreppet fanns ej) | 59 (2023) |
| PISA-läsförståelse(OECD/Skolverket) | 516 (2000) | 487 (2022) |
| Mellanmänsklig tillit (hög)(SOM-institutet) | ca 62 % (1996) | ca 55 % (2023) |
| Otrygga kvinnor (sent ute)(Brå NTU) | 27 % (2007) | 34 % (2023) |
Historisk jämförelse
Sverige förr vs Sverige nu
Brottslighet, skolresultat, tillit och trygghet under fyra decennier — i jämförbara mått.
≈ 4×
fler dödsskjutningar än för 25 år sedan (Brå)
Läs granskningen →
Kvinnors trygghet
Hederskultur och kvinnors rättigheter
Hedersrelaterat våld, kontroll och könssegregering — vad svensk forskning visar.
≈ 240 000
unga lever med hedersnormer (Astrid Schlytter / Sthlms stad)
Läs granskningen →
Otrygg vardag
Gängvåldets påverkan på samhället
Skjutningar, sprängningar och företag som väljer bort Sverige eller vissa områden.
363
sprängningar 2024 — rekordnivå (Polisen)
Läs granskningen →
Befolkningen
Demografisk och kulturell förändring
Hur snabbt Sveriges befolkningssammansättning har förändrats — på två generationer.
ca 27 %
av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund (SCB 2024)
Läs granskningen →
Samhällskontraktet
Social tillit och samhällskontrakt
Tillitstrender från SOM-institutet, segregation och parallella samhällen.
−10 p.e.
fall i mellanmänsklig tillit i utsatta områden (SOM)
Läs granskningen →
Näringslivet
Företag och kompetensflykt
Rekryteringsproblem, etableringar som uteblir och hur otrygghet förändrar affärsklimatet.
1 av 4
företagare har övervägt att flytta verksamhet pga otrygghet (Svenskt Näringsliv)
Läs granskningen →
Utforska hela granskningen →
Källor: Brå · Polisen · SCB · OECD/Skolverket · SOM-institutet · Svenskt Näringsliv
Vanliga frågor
Vad ingår — och vad ingår inte?
De vanligaste invändningarna och frågorna besvarade neutralt och med källhänvisning.
Är anhöriginvandring medräknad?
Ja, i Ruists flyktingkategori.
Är kriminalitet medräknad?
Nej, inte på något större sätt.
Är SFI, boende, tandvård med?
Ja, de direkta offentliga utgifterna är med.
Varför ser kommunerna det annorlunda?
Kostnaderna är ojämnt fördelade mellan stat och kommun.
Metodik · källkritik · definitioner
Så räknar vi — och vad siffrorna inte säger
Alla siffror på webbplatsen kommer från publika myndighetsrapporter. Här ser du primärkällorna, hur centrala begrepp definieras och vilka begränsningar du ska känna till innan du tolkar siffrorna.
Så räknar vi
- Huvudsiffra: Ruist ESO 2018:3 — 74 000 kr/år per flykting över livet.
- Tvärsnitt 2022: KI Specialstudie 117 (juni 2025).
- Kommunal nivå: Ruists genomsnitt skalat på kommunal statistik från SCB.
- Brott: Brå 2021:9 — överrisk per grupp, åldersstandardiserat.
- Inflation: SCB KPI, justerar äldre belopp till 2026 års prisnivå.
Primärkällor
- ESO 2018:3 – Tid för integration (Ruist)ESO/Finansdepartementet
- Specialstudie 117 – Invandrades nettobidrag 1983–2022Konjunkturinstitutet, juni 2025
- Statistik om brott (rapport 2021:9)Brå – Brottsförebyggande rådet
- Utsatta områden – lägesbild 2023Polismyndigheten (NOA)
- Befolkning efter utländsk/svensk bakgrundStatistiska centralbyrån (SCB)
- Skolresultat och PISASkolverket
- Migrationsstatistik (uppehållstillstånd m.m.)Migrationsverket
- World Values Survey – SverigeWVS Association
- SOM-undersökningen – tillit & samhälleSOM-institutet, Göteborgs universitet
- Segregationsmått (Delmos-arvet)Statskontoret / SCB integrationsdatabas
Begränsningar & källkritik
- KI och Ruist fördelar inte rättsväsendets kostnader per grupp — brottslighetens nettoeffekt är därför inte med i huvudsiffran.
- Andra generationen klassas som inrikes födda i KI:s data → deras nettobidrag göms i 'inrikes födda'-siffran.
- Demografi: åldersfördelning skiljer sig kraftigt mellan grupper. Åldersstandardiserade tal finns hos SCB/Brå men inte alltid i populära jämförelser.
- Definitionsglidning: 'flykting', 'invandrare' och 'utländsk bakgrund' används olika av olika myndigheter — jämför alltid samma definition.
- Urvalsfel: opinionsundersökningar (SOM, WVS) bygger på frivilligt deltagande och kan systematiskt missa de mest utsatta grupperna.
- Interpolerade värden i historikserien 1983–2022 är linjära mellan KI:s publicerade brytpunkter och ska tolkas som visuell illustration.
Definitioner
Klicka för att se hur varje begrepp definieras — och vilken myndighet som äger definitionen.
Hur siffrorna ska – och inte ska – tolkas
- Analyserna är statiska tvärsnitts- eller livscykelberäkningar baserade på registerdata.
- Indirekta och dynamiska effekter (löner, sysselsättning för inrikes födda, tillväxt, innovation, brottslighet, bostadsmarknad m.m.) ingår inte.
- Framtida utfall är osäkra och bygger på antaganden om sysselsättning, inkomster och välfärdskonsumtion.
- Nettobidraget förbättrades markant från 2017 och framåt – lägre flyktinginflöde, bättre etablering och fortsatt arbetskraftsinvandring.
- Flyktingars bidrag är kraftigt negativt de första 10–15 åren, blir positivt efter ca 15–30 år, och negativt igen efter ca 40 år p.g.a. pension.
Detta är inte en fullständig samhällsekonomisk analys – endast en uppskattning av direkta offentliga inkomster och utgifter.