Utrikes födda (totalt)
+6 mdkr
+0,1 % av BNP
- Per person
- +2 700 kr
- Befolkning
- ~2 189 000
Sveriges största öppna databas över samhällsutvecklingen
Källbelagt. Neutralt. Öppen data.
Uppdaterad senast
Fråga Sverigefakta
Databasens omfattning
Om Sverigefakta- 290
- kommuner
- 5 800
- kommunsidor
- 2 276
- datapaket
- 1 856
- källhänvisningar
- Offentlig statistik
- Alla siffror länkar till sina primärkällor.
- Öppen metod
- Inget tyckande. Bara data.
- 364
- faktasidor
- 50
- myndigheter
- 45
- interaktiva diagram
- 100 %
- öppna källor
Publika, indexerbara sidor på svenska och engelska. Interna sidor, API-rutter och noindex-sidor räknas inte.
Unika domäner klassade som myndighet eller forskning bland källhänvisningarna.
Diagramkomponenter som renderas från öppna dataserier i repot.
Varje siffra går att spåra till en offentligt tillgänglig källa.
Data uppdateras löpande från officiella källor i Sverige och internationellt.
Börja här
Fyra vägar in i datan
Ny på sidan? Välj en ingång. Allt är källbelagt och nedladdningsbart.
Fem saker du bör veta
Om Sverige — kort och källbelagt
Fem centrala fakta om Sverige, baserade på officiell statistik från myndigheter och forskningsinstitut.
- Se hela underlaget
Var femte person i Sverige är född utomlands. Mer än var fjärde har utländsk bakgrund.
År 1990 var siffrorna 9,2 % respektive cirka 13 %.
Källa: SCB, 2024
20,5 %Utrikes född27,5 %Utländsk bakgrund20022024Utrikes födda och utländsk bakgrund, andel av befolkningen 2002–2024 - Se hela underlaget
Migrationens nettokostnad är omtvistad
Ruist (ESO 2018): ≈ 74 mdr/år livstidsperspektiv. KI (2025): ca 22 mdr/år för flyktinggruppen i tvärsnitt. Vi visar båda.
Källa: Ruist ESO 2018:3 · KI 2025
- Ruist (ESO 2018)74 mdr/år
- KI (2025)22 mdr/år
Två skattningar av samma fråga — olika metod - Se hela underlaget
Sprängningar: rekord 2023, kraftig nedgång 2026
189 fullbordade sprängningar 2025 (Polisen). Brå: 621 anmälda inkl. försök. H1 2026: kraftig minskning.
Källa: Polisen · Brå, 2025
2018: 1622025: 189Fullbordade sprängningar per år (Polisen) - Se hela underlaget
PISA-läsning tillbaka på 2000-nivå
Sveriges 15-åringar läser sämre 2022 än 2000 (516). OECD-snittet är 476.
Källa: OECD PISA, 2022
2000: 5162022: 487OECD-snitt 476
PISA läsförståelse, poäng 2000–2022 - Se hela underlaget
Mellanmänsklig tillit har fallit i utsatta grupper
Andelen som har hög tillit till andra: 57 % (2025). I socialt utsatta grupper är fallet störst.
Källa: SOM-institutet, 2025
Andel med hög tillit till andra människor (2025)
Utforska Sverige
Två interaktiva verktyg — samma data, olika vinkel
Kostnadsklockan
Invandringens offentliga finanser — vad siffrorna faktiskt visar
Klockan är inte en realtidsmätning. Den tar Konjunkturinstitutets (KI) årssiffra på −22 miljarder kronor och slår ut den över årets sekunder — så att en stor abstrakt totalsiffra blir gripbar. Metodlänken ligger under siffran.
Sedan du scrollade hit · illustration
originalpriser · KI 2025 · SKR 2022 · Brå 2021:9
Vad kostar invandringen?
Standard: KI:s nettosiffra för flyktinggruppen (−22 mdkr/år). Övriga rutor är add-ons — de kan överlappa varandra och KI-nettot, klicka på/av för att jämföra.
Laddar beräkning …
≈ 000 000 flyktingår à 74 000 kr (Ruist 2018, originalpriser)
Huvudkälla · Joakim Ruist · ESO 2018:3Livstidsperspektiv, 2018 års beräkning
Invandringens offentliga finanser — vad siffrorna faktiskt visar
Ruists ESO 2018:3 ger den direkta finansiella siffran per flykting: cirka −74 000 kr/år (2015 års priser) räknat över hela livet. Det som ligger utanför granskas separat: kommunal obalans, brottslighetens kostnader och långsiktiga konsekvenser.
Vad en flykting kostar det offentliga netto per år — genomsnitt över livet
−74 000 krper år, över livet (2015 års priser)
Genomsnittlig nettokostnad för det offentliga (skatter in minus bidrag och service ut) per flykting enligt Joakim Ruist, ESO 2018:3. Räknat över hela livet — från etablering till pension. Spannet beror på integrationspotential och ursprungsland.
Spann enligt Ruist 2018
2015 års priser
−53 000 kr
Hög integrationspotential
−74 000 kr
Genomsnitt
−94 000 kr
Låg integrationspotential
2015 · tvärsnitt
−41,5 mdkr
totalt för ca 690 000 personer i flyktinggruppen (−60 000 kr per person, 2015 års priser).
Senare data (KI 2025)
−41,5 mdkr−22 mdkr
KI:s Specialstudie 117: flyktinggruppens årsbidrag 2015 jämfört med 2022. Fortsatt negativt — men mindre negativt än 2015. Se historik →
Uppdelning · vad ingår i −74 000 kr
Vart går pengarna?
Solkartan bryter ned det offentligas nettokostnad per flykting — skatter in mot bidrag, vård, skola och service ut.
Kompletterande · KI 2025 · tvärsnitt 2022
Vad betalar respektive grupp netto till det offentliga?
KI:s Specialstudie 117 (juni 2025) redovisar 2022 års nettobidrag. 2022 var ett historiskt gynnsamt år.
Flyktingar (inkl. anhöriga)
−22 mdkr
−0,4 % av BNP
- Per person
- −27 500 kr
- Befolkning
- ~789 000
Övriga utrikes födda
+28 mdkr
+0,5 % av BNP
- Per person
- +19 800 kr
- Befolkning
- ~1 400 000
Inrikes födda (referens)
−6 mdkr
−0,1 % av BNP
- Per person
- −700 kr
Metodnot: totalsumman i mdkr och siffran ”per person” bygger på delvis olika snitt i KI:s modell. metodnoten på Arbete avgör →
Kontext: Tioårssnittet 2013–2022 är −16,1 mdkr/år. Kumulativt 1983–2022: +3 mdkr. Se historik → Per uppehållstillstånd → Totalkostnad →
Granskning · utanför de officiella siffrorna
Fyra saker huvudsiffran missar
Ruist och KI mäter direkta pengar in och ut ur den offentliga kassan. Här är fyra poster som ofta faller utanför huvudsiffran.
Kommunal nivå
Där statens kalkyler inte räcker till
Statens schablonersättning gäller i två år. Därefter bär kommunen försörjningsstöd, SFI, socialtjänst och skola själv.
Läs granskningen →
Brottslighet
Kostnader som inte räknas in
Brå 2021:9: utrikes födda misstänks för brott ~2,5 gånger så ofta, ålders- och könsjusterat. Kostnaden för polis och domstolar delas inte upp per grupp.
Läs granskningen →
Långsiktigt
Strukturella konsekvenser
Demografi, segregation, skolresultat, försörjningsbörda och tillit — effekter som byggs upp under 20–30 år och inte syns år för år.
Läs granskningen →
Andra generationen
Det totalsiffran missar
Barn födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar räknas som svenskfödda i KI:s statistik — och försvinner ur kalkylen. Brå: ~3,2 gånger så ofta misstänkta.
Läs granskningen →
Vad bör göras?
Tio åtgärdsförslag — rangordnade efter genomslag
Från 'jobb först' och kvalifikationsprincip till stramare regler för asyl och anhöriginvandring. Med stöd i Ruist, KI, Riksrevisionen, OECD och Finanspolitiska rådet.
Lokal granskning
Så ser det ut i din kommun
Sök bland Sveriges 290 kommuner och se en uppskattning av vad invandringen kostar det offentliga (skatter in minus bidrag och service ut) — baserad på KI:s Specialstudie 117 (2025) och räknat om utifrån hur just din kommuns befolkning ser ut.
Granskning · 1985 → 2025
Vad hände med Sverige?
Sex nyckelmått från 1990-talet jämfört med i dag — och sex fördjupningar bakom siffrorna.
Dödsskjutningar per år
ca 8 (1996)44 (2024)
Källa: Brå
Andel utrikes födda
9 % (1990)20,5 % (2024)
Källa: SCB
Andel med utländsk bakgrund
13 % (1990)27 % (2024)
Källa: SCB
Polisens utsatta områden
0 (begreppet fanns ej)65 (2025) — varav 19 särskilt utsatta, 46 övriga
Källa: Polisen, Lägesbild över utsatta områden 2025 (metodbyte: kategorin riskområde borttagen, vissa områden geografiskt uppdelade)
PISA-läsförståelse
516 (2000)487 (2022)
Källa: OECD/Skolverket
Otrygga kvinnor (sen kväll i bostadsområdet)
≈ 13 % (2006)30 % (2024)
Källa: Brå NTU
Notering 2024: skjutningarna föll från 391 (2022) till 296 (2024) och dödsskjutningarna från 63 till 44 — en tydlig nedgång, men fortfarande långt över nivån före 2015. Källa: Polismyndigheten / Brå.
Historisk jämförelse
Sverige då och nu (1990 → 2025)
44
dödsskjutningar 2024 — ner från 63 år 2022 (Brå/Polisen)
Läs granskningen →
Kvinnors trygghet
Hederskultur och kvinnors rättigheter
≈ 240 000
unga lever med hedersnormer (forskaruppskattning, Astrid Schlytter / Sthlms stad)
Läs granskningen →
Otrygg vardag
Gängvåldets påverkan på samhället
189
fullbordade sprängdåd 2025 (Polisen). Brå: 621 anmälningar inkl. försök
Läs granskningen →
Befolkningen
Demografisk och kulturell förändring
ca 27 %
av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund (SCB 2024)
Läs granskningen →
Samhällskontraktet
Social tillit och samhällskontrakt
sjunker
mellanmänsklig tillit sjunker snabbare bland socialt utsatta grupper (Holmberg & Rothstein, SOM 2022)
Läs granskningen →
Näringslivet
Företag och kompetensflykt
1 av 4
företagare har övervägt att flytta verksamhet pga otrygghet (medlemsenkät, Svenskt Näringsliv — intresseorganisation)
Läs granskningen →
Utforska hela granskningen →Hela tabellen: Sverige då och nu →
Källor: Brå · Polisen · SCB · OECD/Skolverket · SOM-institutet · Forskning · Branschenkäter (Svenskt Näringsliv)
Inför valet 2026
Granska partierna innan de ber om din röst
Riksdagsröster, migrationsindex och Tidö-tracker — vallöften jämförda med faktisk handling.
Granskning & ansvarsutkrävande
Följ pengarna, följ ansvaret
Fyra egna granskningar — från Kod 291 och privata utförare till myndighetskritik och välfärdsbrott.
Kod 291
291-polisen — vad har hänt sen 2015?
Polisens händelsekodning kring asylboenden hösten 2015 — och vad som hänt sedan dess.
Läs granskningen →
Följ pengarna
Vinnarna i mottagandet
Privata utförare som tjänat mest på asyl- och integrationsmottagandet — bolag för bolag.
Se listan →
Riksrevisionen · JO · KU
Granskning & kritik mot myndigheter
Sammanställd kritik från oberoende granskningsorgan, sorterad på ansvarig myndighet.
Öppna registret →
Välfärdsbrott 2024
Färsk lägesbild — ISF, NOA, FOI
Felaktiga utbetalningar, systematiskt fusk och organiserad brottslighet mot välfärden.
Läs lägesbilden →
Vanliga påståenden
Klicka på asterisken för siffrorna bakom.
Påståenden som upprepas så ofta att de sällan granskas. Vi tar dem ett i taget — med offentlig statistik.
Trygghet
- FalsktSverige är tryggt
Vård
- FalsktVården är tillgänglig i tid
Skola
- Delvis santVi har en bra skola
Ekonomi
- Delvis santEkonomin är stark
Integration
- FalsktIntegrationen fungerar
Polisen 2025: 65 utsatta områden · 19 särskilt utsatta
65–80 % utländsk bakgrund — mot rikets 27 %
Snittandelen invånare med utländsk bakgrund i de områden Polisen listar, jämfört med riksgenomsnittet. Ovägt medelvärde — varje område räknas lika oavsett folkmängd. Områdesunderlaget nedan omfattar samtliga 59 områden i Polisens historiska lägesbild 2023.
Källa: Polismyndighetens lägesbild · SCB:s DeSO-statistik · 59 områden
Se kartan och lägesbilden →Historiskt kartunderlag · Polisen 2023 (samtliga 59 områden)
- Utsatta områden (59)73,7 %Spann: 53.1–90.1 %
- Riket27,0 %
Vanliga frågor
Vad ingår — och vad ingår inte?
De vanligaste invändningarna besvarade neutralt och med källhänvisning. Alla frågor finns på frågesidan.
Hur väljs källorna?
Primärt offentlig statistik: SCB, Brå, KI, ESO, Polisen, OECD, Riksrevisionen. Akademiska källor och branschenkäter märks ut i sitt sammanhang.
Varför konjunkturspann och inte enskilda år?
Enskilda toppår (2022) eller bottenår överdriver. Vi visar 2015–2022 för att fånga både hög- och lågkonjunktur.
Räknas brottslighetens kostnader in i ekonomi-siffrorna?
Nej. Ruist/ESO och KI mäter bara direkta pengar in och ut ur den offentliga kassan — inte otrygghet, sjukfrånvaro eller minskad tillit.
Vad gör ni när forskningen är oenig?
Visar båda sidor och länkar primärkällan. Vi tar inte ställning åt läsaren.
Transparens & metodik
Så arbetar vi med källor och osäkerhet
Primärkällor först, spann i stället för enstaka år, tydliga avgränsningar — och varje rättelse loggas öppet med datum.
Metod
Metod och principer
Hur källor väljs, hur osäkerhet hanteras och vad beräkningarna inte täcker.
Läs metodiken
Transparens
Källan i original →
Varje primärkälla — Brå, KI, SCB, OECD, Polisen — direktlänkad till originalrapporten.
Öppna källistan
Datastatus
Hur färsk är datan?
Publik statusöversikt över dataset, uppdateringar och kända avvikelser.
Se datastatus
Ändringslogg
Vad har ändrats? →
Varje rättelse, ny siffra och metodjustering loggas öppet med datum.
Öppna loggen
Vanliga frågor
Vad ingår — och vad ingår inte?
De vanligaste invändningarna besvarade med källhänvisning.
Alla frågor & svar →
Det här ingår INTE: Brottslighetens kostnader, kommunal obalans, andra generationen, dynamiska löne- och sysselsättningseffekter, bostadssegregation och tillväxteffekter. Riktningen på dessa effekter är osäker — se metodruta.