Skip to content
Sverigefakta.com

Last updated: View changelog

Granskning · Oberoende instanser

Granskning & kritik mot svenska myndigheter

Vi granskar inte själva. Vi sammanställer kritik som redan riktats av oberoende instanser med mandat — och tar alltid med myndighetens eget svar.

20
Dokumenterade fall
9
Granskningsinstanser
19
Berörda myndigheter

Så väljs fallen

Ett fall tas bara med om en oberoende instans riktat formell, allvarlig kritik eller om ett rättsligt/politiskt efterspel fastställts. Godkända källor:

  • Riksrevisionen
  • Justitieombudsmannen (JO)
  • Justitiekanslern (JK)
  • Konstitutionsutskottet (KU)
  • Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)
  • Statskontoret
  • Expertgruppen för biståndsanalys (EBA)
  • Offentliga utrednings- och haverikommissioner
  • Domstol
  • Mediarapportering räcker aldrig som enda källa.
  • Vi undviker ordet skandal. Ett granskat misstag är inte samma sak som ett ruttet system.
  • Avgjort/fastställt och pågående/ej fastställt hålls strikt åtskilt.
  • Myndighetens eget svar är obligatoriskt.

Status per myndighet

  • Avgjort/fastställt
  • Pågående – ej fastställt
  • Polismyndigheten
    2
  • Transportstyrelsen
    1
  • Migrationsverket & kommuner
    1
  • Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset
    1
  • Regeringen, Folkhälsomyndigheten, MSB m.fl.
    1
  • Kommuner & regioner (särskilt boenden)
    1
  • Arbetsförmedlingen
    1
  • Försäkringskassan
    1
  • Migrationsverket
    1
  • Pensionsmyndigheten
    1
  • Finansinspektionen (tillsyn) & Swedbank
    1
  • Sida
    1
  • Skolinspektionen & Skolverket
    1
  • Kriminalvården
    1
  • Flera myndigheter (bl.a. Försäkringskassan, Polisen, Statens servicecenter)
    1
  • Skatteverket
    1
  • Regeringen (Näringsdepartementet) & Vattenfall
    1
  • Kronofogdemyndigheten
    1
  • Region Stockholm & Karolinska Universitetssjukhuset
    1

Datakälla: Egen sammanställning ur fall­databasen, statusfältet i respektive primärkälla. Varje fall länkar till bakomliggande rapport/beslut/dom från Riksrevisionen, JO, KU, Statskontoret, IMY och offentliga utredningar.

Fall över tid (primärkällans år)

Varje stapel = antal fall vars primärkälla publicerades det året.

Datakälla: Publiceringsår för varje falls primärkälla (rapport/beslut/dom). Sammanställt ur fall­databasen.

Kritik per granskningsinstans

Klicka på en instans för att filtrera fallistan. Ett fall kan räknas i flera instanser.

Datakälla: Källa: fältet ’Vem som granskade’ i varje fall. Länk går till instansens uppdrag.

Visar 20 av 20 fall.
  1. Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Kriminalvården har haft överbeläggning på anstalter och häkten. JO har granskat användningen av avskildhet och isolering, särskilt av unga.
    Vem som granskade
    Justitieombudsmannen (JO) och Europarådets tortyrkommitté (CPT)
    Kritiken
    JO och CPT har riktat kritik mot långvarig isolering av häktade, brister i utomhusvistelse och mänskliga kontakter, samt otillräckliga rutiner vid avskildhet.
    Följden
    Riksdagen antog 2021 ny lagstiftning om restriktioner för unga i häkte. Kriminalvården har utökat platser genom snabbetablerade paviljonger.
    Myndighetens eget svar
    Kriminalvården har uppgett att myndigheten arbetar med kapacitetsutbyggnad, minskad isolering och ökad rättssäkerhet, men att överbeläggningen kvarstår som ett strukturellt problem.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  2. 2018–2023 · Skolinspektionen & Skolverket

    Tillsyn av friskolor och betygsinflation

    Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Skillnaden mellan skolors satta betyg och nationella prov har ökat. Tillsynen av friskolor och likvärdig betygssättning har granskats.
    Vem som granskade
    Riksrevisionen
    Kritiken
    RiR ansåg att statens insatser för likvärdig betygssättning varit otillräckliga och att nationella prov används för svagt som stöd för likvärdighet.
    Följden
    Förslag om att stärka de nationella provens roll och digitalisering av proven. Ändrad skollagsreglering under 2022–2023.
    Myndighetens eget svar
    Skolverket har uppgett att digitala nationella prov införs stegvis och att vägledning till lärare förstärkts. Skolinspektionen pekar på att antalet tillsyner ökat.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  3. Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Anställda vid Polismyndigheten använde ansiktsigenkänningstjänsten Clearview AI utan att myndigheten fattat beslut om behandlingen och utan konsekvensbedömning.
    Vem som granskade
    Integritetsskyddsmyndigheten (IMY, tidigare Datainspektionen)
    Kritiken
    IMY konstaterade att Polismyndigheten behandlat personuppgifter i strid med brottsdatalagen, saknat rutiner och inte gjort föreskriven konsekvensbedömning.
    Följden
    Sanktionsavgift på 2,5 miljoner kronor. Polismyndigheten fick föreläggande om att informera drabbade och att införa rutiner.
    Myndighetens eget svar
    Polismyndigheten har uppgett att användningen upphört, att intern utbildning genomförts och att rutiner för prövning av nya tekniska verktyg införts.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  4. Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Riksrevisionen har vid flera tillfällen granskat kvaliteten i folkbokföringen och hanteringen av samordningsnummer. Fel i folkbokföringen bedöms öppna för välfärdsbrott och identitetsmissbruk.
    Vem som granskade
    Riksrevisionen
    Kritiken
    RiR fann bristande kontroll vid tilldelning av samordningsnummer, svag uppföljning av folkbokföringsuppgifter och att flera myndigheter förlitat sig på uppgifter utan säkerställd identitet.
    Följden
    Ny lag om samordningsnummer (2022), skärpta krav på identifiering vid tilldelning, folkbokföringsbrott infördes 2018 och skärptes 2023. Utökat uppdrag för Skatteverket att avregistrera felaktiga uppgifter.
    Myndighetens eget svar
    Skatteverket har uppgett att myndigheten stärkt kontrollerna, utökat samverkan med Polisen och Migrationsverket, samt att fler samordningsnummer avregistrerats sedan 2022.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  5. 2020–2022 · Regeringen, Folkhälsomyndigheten, MSB m.fl.

    Sen och otillräcklig respons på pandemin

    Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Sverige gick en annan väg än flertalet europeiska länder i pandemins inledning. En parlamentariskt tillsatt kommission granskade beslut och krisberedskap.
    Vem som granskade
    Coronakommissionen (SOU-utredning ledd av Mats Melin)
    Kritiken
    Kommissionen ansåg att smittskyddet inledningsvis var otillräckligt, att skyddet av äldre kom för sent, att krisorganisationen var fragmenterad och att regeringen borde ha tagit tydligare ledning tidigare i förloppet.
    Följden
    Utökat mandat för Folkhälsomyndigheten i kriser, översyn av pandemiberedskap, ny beredskapsmyndighetsstruktur från 2022. Ingen enskild avgick direkt till följd av kommissionen.
    Myndighetens eget svar
    Regeringen och Folkhälsomyndigheten har accepterat huvuddragen i kritiken. Folkhälsomyndigheten pekar samtidigt på att strategin utvärderats internationellt och att jämförelsen med andra länder är komplex.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  6. 2020–2022 · Kommuner & regioner (särskilt boenden)

    Brister i den medicinska vården av äldre under pandemin

    Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    IVO granskade den medicinska vården av äldre med covid-19 i särskilt boende. En majoritet av granskade patienter fick inte en individuell läkarbedömning.
    Vem som granskade
    Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
    Kritiken
    IVO fann att en majoritet av de granskade patienterna inte fått individuell läkarbedömning, att dokumentationen brustit och att brytpunktssamtal ofta saknats eller genomförts utan patient/närstående.
    Följden
    Nya krav på läkarbedömning och dokumentation i regioner och kommuner. Del av bakgrunden till senare beslut om utökad läkarnärvaro på äldreboenden.
    Myndighetens eget svar
    SKR och berörda kommuner har uppgett att rutiner för läkarbedömning och brytpunktssamtal förstärkts, och att bemanning inom sjukvården på äldreboenden setts över.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  7. Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Sidas förmåga att mäta och redovisa resultat av biståndsinsatser har granskats vid flera tillfällen.
    Vem som granskade
    Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och Riksrevisionen
    Kritiken
    Återkommande kritik gäller att resultatredovisning fokuserar på aktiviteter och prestationer snarare än effekter, och att lärande mellan insatser är svagt.
    Följden
    Uppdaterade instruktioner om resultatredovisning, ny strategi- och styrmodell, och successiv utbyggnad av utvärderingsfunktionen.
    Myndighetens eget svar
    Sida framhåller att effekter av utvecklingssamarbete är svåra att attribuera, att myndigheten arbetat med förbättrad resultatredovisning och att EBA:s rapporter används i det systematiska lärandet.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  8. 2018–2020 · Kronofogdemyndigheten

    Brister i Kronofogdens verkställighetsarbete

    Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Riksrevisionen granskade Kronofogdens arbete med att driva in statliga fordringar och verkställa utsökningsmål.
    Vem som granskade
    Riksrevisionen
    Kritiken
    RiR fann att uppföljningen av effektivitet och likformighet i verkställigheten var otillräcklig och att digitaliseringen släpat efter, med risk för att gäldenärer behandlas olika över landet.
    Följden
    Regeringen skärpte kraven i regleringsbrev, Kronofogden ökade digitaliseringstakten och införde ny styrmodell för uppföljning.
    Myndighetens eget svar
    Kronofogden har uppgett att de tagit till sig kritiken, förstärkt uppföljningen och att digitala verktyg för verkställighet införts stegvis.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  9. Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Efter budgetkompromissen 2019 och januariavtalet inleddes en genomgripande reformering av arbetsmarknadspolitiken där privata leverantörer skulle ta över matchning.
    Vem som granskade
    Riksrevisionen och Statskontoret
    Kritiken
    Riksrevisionen och Statskontoret pekade på bristande uppföljning av leverantörer, otillräckliga underlag för att bedöma tjänstens effekt och otydlig ansvarsfördelning. Kontorsnedläggningar bedömdes ha försämrat tillgängligheten på flera orter.
    Följden
    Reformtempot bromsades, delar av kontorsnätet återupprättades, upphandlingen av matchningstjänsten justerades och styrningen förtydligades i regleringsbrev.
    Myndighetens eget svar
    Arbetsförmedlingen har uppgett att den tagit till sig kritiken, förstärkt uppföljningen av leverantörer och breddat tillgängligheten via samverkan med Statens servicecenter.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  10. 2019–2020 · Finansinspektionen (tillsyn) & Swedbank

    Swedbank penningtvätt och tillsynen av storbanken

    Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Uppgifter framkom om omfattande misstänkt penningtvätt via Swedbanks baltiska verksamhet.
    Vem som granskade
    Finansinspektionen (i samarbete med baltiska tillsynsmyndigheter)
    Kritiken
    FI riktade allvarlig kritik: bristande styrning och kontroll, otillräckliga rutiner mot penningtvätt och bristfällig information till tillsynsmyndigheten.
    Följden
    Sanktionsavgift på 4 miljarder kronor och en varning. Ledningsbyten. Interngranskningar från Clifford Chance.
    Myndighetens eget svar
    Swedbank har uppgett att banken byggt om anti-penningtvättsfunktionen, bytt ledning och förstärkt rapporteringen. Finansinspektionen har följt upp åtgärderna.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  11. 2016–2020 · Region Stockholm & Karolinska Universitetssjukhuset

    Repressalier mot visselblåsare inom hälso- och sjukvården

    Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Flera anställda som slog larm internt om patientsäkerhet och forskningsetik (bl.a. i efterspelet till Macchiarini-ärendet) uppgav att de utsatts för repressalier. JO granskade hanteringen.
    Vem som granskade
    Justitieombudsmannen (JO)
    Kritiken
    JO kritiserade hanteringen av interna anmälningar och pekade på att skyddet för anställda som slår larm brustit. Kritiken bidrog till att skärpa den svenska visselblåsarlagstiftningen.
    Följden
    Ny visselblåsarlag (2021:890) trädde i kraft december 2021 med starkare skydd och krav på interna rapporteringskanaler i alla större arbetsgivare. Region Stockholm införde ny rutin för interna larm.
    Myndighetens eget svar
    Region Stockholm och Karolinska Universitetssjukhuset har uppgett att nya rutiner införts för hantering av interna larm och att organisationen nu följer visselblåsarlagen 2021:890.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  12. 2018–2023 · Försäkringskassan

    Rättssäkerhet i sjukförsäkringen

    Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Efter en period av kraftigt ökade avslag på sjukpenning granskades handläggning och tillämpning av arbetsförmågebegreppet.
    Vem som granskade
    Riksrevisionen och Inspektionen för socialförsäkringen (ISF)
    Kritiken
    RiR fann att fler avslag inte kunde förklaras med förändringar i de sökandes hälsa, och att bedömningsstödet varit otydligt. ISF pekade på skillnader i tillämpning över landet.
    Följden
    Regeringen justerade regleringsbrevet, sjukförsäkringen sågs över i flera propositioner 2021–2022 med ökad flexibilitet efter dag 180 och 365.
    Myndighetens eget svar
    Försäkringskassan har uppgett att myndigheten arbetat med enhetligare bedömningar, förbättrat stöd till handläggare och att förändringarna följs upp i årsredovisningen.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  13. Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Sammanslagningen av 21 länspolismyndigheter till en Polismyndighet 2015 följdes av kraftig kritik av intern styrning, uppföljning och lokal närvaro.
    Vem som granskade
    Statskontoret och Riksrevisionen
    Kritiken
    Statskontoret pekade på att reformens mål om lokal närvaro och effektivare verksamhet inte uppnåtts, att styrningen var otydlig och att personalens förtroende sjunkit. RiR kritiserade brister i den forensiska verksamheten.
    Följden
    Utökade resurser till Polisen från 2019, förstärkt lokal närvaro (områdespoliser), ny ekonomistyrning och successivt uppbyggd forensisk kapacitet.
    Myndighetens eget svar
    Polismyndigheten har uppgett att myndigheten arbetat med de påpekade bristerna genom ny styrmodell, förstärkt lokalpolisområde och utbyggd forensisk verksamhet, samtidigt som personalbrist och rekrytering kvarstår som utmaningar.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  14. Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Efter 2015 växte köerna kraftigt. Handläggningstider, medicinska åldersbedömningar och likformighet i besluten granskades.
    Vem som granskade
    Riksrevisionen och Justitieombudsmannen (JO)
    Kritiken
    Kritiken gällde långa handläggningstider, brister i motiveringar och i likformighet. JO har vid flera tillfällen kritiserat myndigheten för oacceptabelt långa väntetider.
    Följden
    Ökade resurser i vissa perioder, digitalisering av handläggning, ändrad organisation för åldersbedömningar.
    Myndighetens eget svar
    Migrationsverket har uppgett att handläggningen effektiviserats, att åldersbedömningsprocessen ändrats och att arbetet med enhetliga beslut prioriteras.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  15. Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Fondbolaget Allra tog ut höga avgifter på Pensionsmyndighetens fondtorg. En rättsprocess om trolöshet mot huvudman inleddes mot bolagets ledning.
    Vem som granskade
    Riksrevisionen, offentlig utredning om fondtorget, rättsväsendet
    Kritiken
    Utredningen visade bristande tillsyn och urval på fondtorget. Domstolen konstaterade brott i vissa fall, men rättsläget kring huvudåtalen har varierat mellan instanser.
    Följden
    Fondtorget byggdes om (fondavtal via upphandling), Fondtorgsnämnden inrättades 2022 och antalet fonder minskade kraftigt.
    Myndighetens eget svar
    Pensionsmyndigheten välkomnade det nya upphandlade fondtorget och pekar på att strukturen som möjliggjorde problemen nu är avvecklad.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  16. 2015–2016 · Migrationsverket & kommuner

    Gifta barn placerades hos vuxna makar i asylmottagandet

    Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Under mottagandet 2015 registrerades ett stort antal barn (under 18) som gifta med vuxna makar. I flera fall placerades barnen hos maken utan individuell prövning. Migrationsverkets rutin då byggde på att äktenskap ingångna utomlands som huvudregel erkändes.
    Vem som granskade
    Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Justitieombudsmannen (JO), samt lagstiftaren
    Kritiken
    Kritiken gällde att den då gällande rutinen inte tillräckligt beaktade barnets bästa och Barnkonventionen: placering hos vuxen make prövades inte alltid individuellt, och skyddet mot fortsatt utnyttjande blev bristfälligt.
    Följden
    Migrationsverket och SKR gav ny vägledning från 2016: barn ska som huvudregel placeras separat från vuxen make. Lagen ändrades 2018 så att utländska barnäktenskap som huvudregel inte längre erkänns i Sverige, och 2020 infördes ett särskilt barnäktenskapsbrott.
    Myndighetens eget svar
    Migrationsverket har uppgett att rutinerna gjordes om under 2016 och att myndigheten sedan dess följer den skärpta lagstiftningen. Kommunerna hänvisar till Socialstyrelsens och SKR:s uppdaterade vägledningar.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  17. Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Transportstyrelsen outsourcade drift av bland annat körkorts- och fordonsregister till IBM utan att fullfölja säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen. Utländska tekniker fick åtkomst till skyddade identiteter och uppgifter om militära fordon.
    Vem som granskade
    Konstitutionsutskottet (KU) och Riksrevisionen
    Kritiken
    KU riktade allvarlig kritik mot flera statsråd för brister i informationshantering och för att riksdagen inte informerats i tid. Generaldirektören dömdes för vårdslöshet med hemlig uppgift.
    Följden
    GD Maria Ågren fick strafföreläggande (dagsböter). Infrastrukturminister Anna Johansson och inrikesminister Anders Ygeman avgick 2017. Skärpt säkerhetsskyddslag trädde i kraft 2019.
    Myndighetens eget svar
    Transportstyrelsen har accepterat kritiken, tillsatt intern granskning och infört nya rutiner för säkerhetsskyddsavtal. Myndigheten uppger att avvikelserna åtgärdats och att ledningen bytts ut.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  18. 2015–2023 · Flera myndigheter (bl.a. Försäkringskassan, Polisen, Statens servicecenter)

    Återkommande fördyrningar i offentliga IT-projekt

    Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Riksrevisionen har återkommande granskat statliga IT-projekt som fördyrats eller lagts ned. Statens servicecenters lönesystem är ett av flera exempel.
    Vem som granskade
    Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket (ESV)
    Kritiken
    RiR pekade på att många myndigheter saknar överblick över sina it-system, att förvaltningskostnaderna växer och att risken för fördyrningar är hög när stora system ska bytas ut.
    Följden
    Regeringen har flera gånger stärkt ESV:s och Digg:s roll i uppföljning av it-investeringar. Statens servicecenter avvecklade den centrala löneadministrationen.
    Myndighetens eget svar
    Berörda myndigheter har uppgett att styrningen av it-portföljen förstärkts, att fler projekt löper i mindre steg och att samverkan via Digg utökats.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  19. 2009–2015 · Regeringen (Näringsdepartementet) & Vattenfall

    Vattenfalls köp av Nuon — bristande beredning inom regeringen

    Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Vattenfall köpte det nederländska energibolaget Nuon 2009 för ca 97 miljarder kronor. Affären ledde till mycket stora nedskrivningar och blev föremål för KU-granskning.
    Vem som granskade
    Konstitutionsutskottet (KU) och Riksrevisionen
    Kritiken
    KU riktade kritik mot regeringens beredning inför affären: dokumentation, kompetens i värderingen och den formella beslutshanteringen kritiserades. Riksrevisionen pekade på brister i ägarstyrningen.
    Följden
    Skärpta krav på ägarstyrning av statliga bolag, tydligare dokumentationskrav i regeringsbeslut, och en översyn av regelverket för större affärer i statliga bolag.
    Myndighetens eget svar
    Regeringskansliet har uppgett att beredningsrutinerna för ägarstyrningsbeslut i statliga bolag stärkts och att dokumentation numera hanteras enligt särskild ordning.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
  20. 2010–2018 · Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset

    Forskningsfusk och patientskador vid luftstrupsoperationer

    Avgjort/fastställt
    Vad som hände
    Kirurgen Paolo Macchiarini opererade in syntetiska luftstrupar på patienter. Flera patienter avled. Efterföljande utredningar visade oredlighet i forskningen och brister i etikprövning och rekrytering.
    Vem som granskade
    Extern utredning ledd av Sten Heckscher (KI), Centrala etikprövningsnämnden, senare Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF)
    Kritiken
    Heckscher-rapporten slog fast att KI brustit i rekrytering, tillsyn och hantering av visselblåsare. Macchiarini fälldes 2022 av tingsrätten och 2023 av hovrätten för vållande till kroppsskada.
    Följden
    KI:s rektor Anders Hamsten avgick 2016. Flera personer i ledningen lämnade. Sverige fick en ny myndighet (NPOF) och en ny lag om forskningsoredlighet 2020. Hovrätten dömde Macchiarini till 2,5 års fängelse 2023.
    Myndighetens eget svar
    Karolinska Institutet har offentligt bett drabbade patienter och deras anhöriga om ursäkt, publicerat handlingsplan och infört nya rutiner för rekrytering, klinisk forskning och visselblåsning.

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →

Vad detta inte säger

En enskild granskad brist bevisar inte att en myndighet är rutten. Kritik är en del av hur systemet ska fungera — att granskningsinstanserna finns och agerar är i sig ett tecken på fungerande kontroll. Där myndigheter åtgärdat kritiken visar vi också det.

Vanliga frågor

Varför står inte fall X med?

Vi tar bara med fall där en oberoende instans (Riksrevisionen, JO, JK, KU, IMY, Statskontoret, EBA, offentlig utredning eller domstol) formellt riktat allvarlig kritik. Mediarapportering räcker aldrig ensamt. Saknar du ett fall — det behöver en primärkälla från listan och en dokumenterad replik från den granskade myndigheten.

Vad räknas som primärkälla?

En publicerad rapport, ett formellt beslut, ett granskningsbetänkande eller en dom från någon av de godkända instanserna. Länken går alltid till dokumentet självt, inte till en sammanfattning i media.

Vad är skillnaden på 'avgjort' och 'pågående'?

Avgjort/fastställt betyder att en formell instans slagit fast kritiken (rapport publicerad, dom fallen, KU-uttalande fattat). Pågående — ej fastställt betyder att en anmälan är gjord men ingen instans ännu tagit ställning. Pågående fall formuleras alltid som anmälningar, aldrig som fastställda fel.

Varför får myndigheten alltid ordet sist?

För att ett fall utan replik från den granskade myndigheten inte publiceras. Det är en juridisk och journalistisk hygienregel — kritik ska mötas av möjlighet att svara. Typen i data-modellen tvingar fältet.

Uppdateras listan?

Ja. Varje fall har ett synligt uppdateringsdatum. Vi lägger till nya fall när primärkällan finns publicerad. Om ett pågående fall blir avgjort, uppdateras statusen.

Får jag citera sidan?

Ja, med länk till primärkällan. Vi gör ingen egen bedömning — vi sammanställer. Citera hellre primärkällan direkt.

Uppdaterad löpande. Saknar du ett fall? Det ska ha en primärkälla från listan ovan och en dokumenterad replik från den granskade instansen.