Last updated: View changelog
Granskning · Utrikes bistånd
Sverige avsatte 56.4 miljarder till internationellt bistånd 2025. Det gör oss till en av världens största givare per capita. Men vart går pengarna, vad blir effekten, och varför övergav regeringen enprocentsmålet 2023?
Anslaget fördelas grovt i tre kanaler: bilateralt bistånd som Sida förvaltar (63 %), multilateralt kärnstöd till FN, EU och Världsbanken (30 %), och övriga poster som administration och EU:s biståndsbudget (7 %). Sida är alltså inte hela biståndet — bara den största bilaterala kanalen.
| Land | mdr kr | Huvudtema |
|---|---|---|
| Ukraina | 5.8 | Humanitärt & återuppbyggnad |
| Syrien | 1.2 | Humanitärt |
| Etiopien | 0.9 | Humanitärt & hälsa |
| Somalia | 0.8 | Statsbygge, humanitärt |
| Afghanistan | 0.8 | Humanitärt |
| DR Kongo | 0.7 | Humanitärt & jämställdhet |
| Sydsudan | 0.6 | Humanitärt |
| Bangladesh | 0.6 | Klimat, demokrati |
| Moçambique | 0.5 | Hälsa, jämställdhet |
| Palestina | 0.5 | Humanitärt (paus/omprövning 2024) |
Ukraina är sedan 2022 den överlägset största mottagaren. Källa: OpenAid / Sida årsredovisning 2024.
Enligt OECD DAC:s regler får ett givarland räkna kostnader för asylmottagande i det egna landet under det första året som bistånd. Sverige har historiskt utnyttjat detta fullt ut — 9.2 miljarder räknades av mot biståndsramen 2022. I takt med sjunkande asylmottagande har avräkningarna minskat kraftigt: cirka 4.1 miljarder 2024.
Bilden är omtvistad. En sida menar att avräkningarna urholkar det faktiska biståndet till mottagarländerna. Den andra pekar på att DAC:s regelverk uttryckligen tillåter detta och att kostnaderna är verkliga. Från 2023 tas avräkningarna successivt bort ur biståndsramen — vilket i praktiken både höjer det faktiska biståndet och skjuter över kostnaden till andra utgiftsområden.
Det finns ingen enkel dom. Forskningen är delad, och i praktiken beror svaret på vilken form av bistånd som avses. Vi visar tre huvudpositioner sida vid sida:
Bistånd kan underminera lokala institutioner, skapa beroende och ge små eller obefintliga effekter på långsiktig tillväxt. Regeringar som finansieras utifrån blir mindre ansvariga inför sina medborgare.
William Easterly, Angus Deaton, Dambisa Moyo
Easterly, The White Man's Burden (2006); Deaton, The Great Escape (2013) ↗Riktade insatser — vaccin, myggnät, kontantstöd, näringstillskott — har hög avkastning per krona. Utvärderade med RCT går det att veta vad som fungerar. Systemreformer är svårare.
Jeffrey Sachs, Esther Duflo, Abhijit Banerjee (Nobelpris 2019)
Banerjee & Duflo, Poor Economics (2011); J-PAL policy insights ↗Humanitärt bistånd räddar liv i akuta kriser. Hälsobistånd (vaccin, HIV, mödravård) har mätbara utfall. Kapacitets- och budgetstöd är blandat. Effekterna varierar mer mellan projekt än mellan givare.
EBA (Expertgruppen för biståndsanalys), OECD DAC
OECD DAC Development Co-operation Report; EBA-rapporter ↗För att undvika ensidighet: här är resultat som finns dokumenterade i peer-review eller officiell statistik. Bistånd är inte hela förklaringen till trenderna, men en del av dem — och för vissa insatser är effekten välbelagd.
Globalt har antalet barn som dör före fem års ålder mer än halverats. Vaccinationer, oral rehydrering, bättre mödravård och malariabekämpning står för större delen. Bistånd är inte hela förklaringen men en betydande del.
UNICEF/WHO Levels & Trends in Child Mortality 2023 ↗Gavi (globala vaccinalliansen) uppskattar att stödet till fattiga länders vaccinprogram räddat över 18 miljoner liv. Sverige är en av de större givarna.
Gavi Alliance Impact & Investment Case 2024 ↗Kombinationen av amerikanska PEPFAR och FN-Global Fund (som Sverige stödjer) har gjort antiretroviral behandling tillgänglig i Afrika söder om Sahara. AIDS-dödligheten har halverats sedan 2010.
UNAIDS Global AIDS Update 2024 ↗Mödradödligheten har minskat med en tredjedel sedan millennieskiftet. Utbildad barnmorska vid förlossning och tillgång till akut obstetrik är de viktigaste faktorerna.
WHO Trends in Maternal Mortality 2000–2020 ↗Globala poliokampanjen — finansierad av bistånd, Rotary och Gates Foundation — har minskat vilda poliofall med >99,99 %. Endast Pakistan och Afghanistan har kvarvarande smitta.
Global Polio Eradication Initiative ↗Sida rapporterar årligen resultat mot strategimål och låter en del av portföljen granskas av oberoende utvärderare via EBA. Ramverket är inte perfekt — EBA själva pekar på svagheter — men det finns.
Sida Årsredovisning 2024 ↗Kontrafaktisk effekt — vad hade hänt utan biståndet? — är biståndsforskningens svåraste fråga. Var försiktig med både lovsång och nedgörande:
Vi vet inte vad som hänt utan biståndet
Kontrafaktisk effekt är biståndsforskningens svåraste fråga. Trenderna i hälsa och fattigdom drivs också av inkomstökning, urbanisering, teknik och medicinska genombrott. Att tillskriva biståndet hela framgången är lika fel som att avfärda det som verkningslöst.
Attributionsproblemet
När barnadödligheten sjunker samtidigt som ett vaccinprogram pågår är det inte självklart att programmet står för hela minskningen. Bra utvärdering kräver kontrollgrupper — vilket humanitärt bistånd sällan tillåter.
Selektionsbias i rapporteringen
Framgångar rapporteras oftare än misslyckanden. Både givare och mottagare har incitament att lyfta det som fungerar. Oberoende granskning (EBA, Riksrevisionen, J-PAL) behövs som motvikt.
RCT-evidens generaliserar dåligt
En randomiserad studie som visar att kontantstöd fungerar i en region i Kenya säger inte att det fungerar likadant i Bangladesh eller på nationell nivå. Skalbarhet är en öppen fråga.
Långa tidshorisonter göder båda sidor
Effekter kan ta decennier att materialiseras. Det gör att både lovsång och nedgörande hittar stöd i data om man väljer rätt tidsperiod. Var försiktig med korta jämförelser.
Vi listar inte enskilda "skandalprojekt" här — enskilda misslyckanden bevisar att projektet misslyckades, inte att myndigheten är rutten. För den debatten, se Myndighetsskandaler.
Regeringen övergår från ett rörligt mål (1 % av BNI) till fasta anslag. Ger budgetstabilitet men bryter en 40-årig norm.
Nya inriktningsmål: Ukraina, närområde, demokrati, humanitärt. Minskat fokus på klimatbistånd genom Sida.
Ramanslagen till svenska partnerorganisationer sänks; flera ideella biståndsaktörer varslar personal.
Sverige pausar och omprövar kärnstödet efter anklagelser om personalkopplingar till 7 oktober-attacken.
Fördubblat bilateralt stöd till Ukraina med tyngdpunkt på återuppbyggnad, energi och rättsstat.
Riksrevisionen 2023:22
Riksrevisionen fann att regeringens sammanställning av biståndet till riksdagen inte gav en fullständig eller jämförbar bild över tid. Kritik riktades mot definitioner och avräkningar.
Källa →EBA 2024:03 (Expertgruppen för biståndsanalys)
Effektmätning av bistånd är svår; korta projektcykler och otydliga mål gör att resultat ofta rapporteras som aktiviteter snarare än utfall.
Källa →OECD DAC Peer Review 2023
DAC berömde Sveriges volym och humanitära profil men efterlyste tydligare långsiktig strategi efter reformagendan 2023.
Källa →Statskontoret 2022:11
Rekommenderade skarpare uppföljning av de svenska ramorganisationerna (t.ex. civilsamhälle) och tydligare koppling mellan anslag och resultat.
Källa →Källor och metod
