Skip to content
Sverigefakta.com

Review · Foreign aid

Sida & Swedish aid — where does the money go, and what are the results?

Sweden allocated 56.4 billion SEK to international aid in 2025, making us one of the world's largest donors per capita. But where does the money go, what is the effect, and why did the government abandon the 1%-of-GNI target in 2023?

Aid budget (UO7)
56.4 bn SEK
2025, state budget
Share of GNI
0.88 %
1% target abandoned 2023
Via Sida (bilateral)
63 %
Multilateral 30 %
Deductions 2024
4.1 bn
2022: 9.2 bn

Channels

The budget flows through three main channels: bilateral aid administered by Sida (63 %), multilateral core support to the UN, EU and World Bank (30 %), and other items such as administration and the EU aid budget (7 %). Sida is not all of Swedish aid — just the largest bilateral channel.

Top recipient countries 2024

Countrybn SEKMain theme
Ukraina5.8Humanitärt & återuppbyggnad
Syrien1.2Humanitärt
Etiopien0.9Humanitärt & hälsa
Somalia0.8Statsbygge, humanitärt
Afghanistan0.8Humanitärt
DR Kongo0.7Humanitärt & jämställdhet
Sydsudan0.6Humanitärt
Bangladesh0.6Klimat, demokrati
Moçambique0.5Hälsa, jämställdhet
Palestina0.5Humanitärt (paus/omprövning 2024)

Ukraine has been by far the largest recipient since 2022. Source: OpenAid / Sida annual report 2024.

Thematic breakdown

  • Humanitarian aid27 %
  • Democracy, human rights, rule of law19 %
  • Health14 %
  • Climate & environment12 %
  • Education & research8 %
  • Gender equality & SRHR8 %
  • Economic development & trade7 %
  • Other & administration5 %

Deductions for refugee reception

OECD DAC rules allow donor countries to count first-year costs for asylum reception at home as aid. Sweden has historically used this fully — 9.2 billion SEK was deducted from the aid frame in 2022. As asylum numbers have fallen, deductions have dropped sharply: about 4.1 billion in 2024.

The picture is contested. One side argues deductions hollow out actual aid to recipient countries. The other points out that DAC rules explicitly permit this and that the costs are real. From 2023 deductions are being phased out — which both raises the actual aid and shifts costs to other budget areas.

Does aid work? — what the research actually shows

There is no simple verdict. Research is divided, and the answer depends on which form of aid is meant. Three main positions, side by side:

Optimisterna

Riktade insatser — vaccin, myggnät, kontantstöd, näringstillskott — har hög avkastning per krona. Utvärderade med RCT går det att veta vad som fungerar. Systemreformer är svårare.

Jeffrey Sachs, Esther Duflo, Abhijit Banerjee (Nobelpris 2019)

Banerjee & Duflo, Poor Economics (2011); J-PAL policy insights

Mittfåran — EBA / OECD

Humanitärt bistånd räddar liv i akuta kriser. Hälsobistånd (vaccin, HIV, mödravård) har mätbara utfall. Kapacitets- och budgetstöd är blandat. Effekterna varierar mer mellan projekt än mellan givare.

EBA (Expertgruppen för biståndsanalys), OECD DAC

OECD DAC Development Co-operation Report; EBA-rapporter

What aid has demonstrably achieved

To avoid one-sidedness: here are results documented in peer-reviewed research or official statistics. Aid is not the whole explanation for these trends, but part of them — and for some interventions the effect is well-established.

Barnadödlighet halverad

93 → 37
per 1000 födda (1990 → 2022)

Globalt har antalet barn som dör före fem års ålder mer än halverats. Vaccinationer, oral rehydrering, bättre mödravård och malariabekämpning står för större delen. Bistånd är inte hela förklaringen men en betydande del.

UNICEF/WHO Levels & Trends in Child Mortality 2023

Vaccin via Gavi

> 18 miljoner
beräknade räddade liv sedan 2000

Gavi (globala vaccinalliansen) uppskattar att stödet till fattiga länders vaccinprogram räddat över 18 miljoner liv. Sverige är en av de större givarna.

Gavi Alliance Impact & Investment Case 2024

HIV/aids-behandling

> 25 miljoner
räddade liv genom PEPFAR + Global Fund

Kombinationen av amerikanska PEPFAR och FN-Global Fund (som Sverige stödjer) har gjort antiretroviral behandling tillgänglig i Afrika söder om Sahara. AIDS-dödligheten har halverats sedan 2010.

UNAIDS Global AIDS Update 2024

Mödradödlighet

−34 %
globalt, 2000–2020

Mödradödligheten har minskat med en tredjedel sedan millennieskiftet. Utbildad barnmorska vid förlossning och tillgång till akut obstetrik är de viktigaste faktorerna.

WHO Trends in Maternal Mortality 2000–2020

Polio nästan utrotad

350 000 → 12
fall/år (1988 → 2023)

Globala poliokampanjen — finansierad av bistånd, Rotary och Gates Foundation — har minskat vilda poliofall med >99,99 %. Endast Pakistan och Afghanistan har kvarvarande smitta.

Global Polio Eradication Initiative

Sidas resultatramverk

≈ 25 %
av insatser oberoende utvärderade

Sida rapporterar årligen resultat mot strategimål och låter en del av portföljen granskas av oberoende utvärderare via EBA. Ramverket är inte perfekt — EBA själva pekar på svagheter — men det finns.

Sida Årsredovisning 2024

What the data does not say

Counterfactual effect — what would have happened without the aid? — is the hardest question in aid research. Be careful with both praise and dismissal:

  • Vi vet inte vad som hänt utan biståndet

    Kontrafaktisk effekt är biståndsforskningens svåraste fråga. Trenderna i hälsa och fattigdom drivs också av inkomstökning, urbanisering, teknik och medicinska genombrott. Att tillskriva biståndet hela framgången är lika fel som att avfärda det som verkningslöst.

  • Attributionsproblemet

    När barnadödligheten sjunker samtidigt som ett vaccinprogram pågår är det inte självklart att programmet står för hela minskningen. Bra utvärdering kräver kontrollgrupper — vilket humanitärt bistånd sällan tillåter.

  • Selektionsbias i rapporteringen

    Framgångar rapporteras oftare än misslyckanden. Både givare och mottagare har incitament att lyfta det som fungerar. Oberoende granskning (EBA, Riksrevisionen, J-PAL) behövs som motvikt.

  • RCT-evidens generaliserar dåligt

    En randomiserad studie som visar att kontantstöd fungerar i en region i Kenya säger inte att det fungerar likadant i Bangladesh eller på nationell nivå. Skalbarhet är en öppen fråga.

  • Långa tidshorisonter göder båda sidor

    Effekter kan ta decennier att materialiseras. Det gör att både lovsång och nedgörande hittar stöd i data om man väljer rätt tidsperiod. Var försiktig med korta jämförelser.

We do not list individual "scandal projects" here — a failed project proves the project failed, not that the agency is rotten. For that debate, see Agency scandals.

Reform agenda 2023–2025

  1. 2023

    Enprocentsmålet slopat

    Regeringen övergår från ett rörligt mål (1 % av BNI) till fasta anslag. Ger budgetstabilitet men bryter en 40-årig norm.

  2. 2023

    Reformagenda för biståndet

    Nya inriktningsmål: Ukraina, närområde, demokrati, humanitärt. Minskat fokus på klimatbistånd genom Sida.

  3. 2024

    Neddragningar civilsamhälle

    Ramanslagen till svenska partnerorganisationer sänks; flera ideella biståndsaktörer varslar personal.

  4. 2024

    Paus i stöd till UNRWA

    Sverige pausar och omprövar kärnstödet efter anklagelser om personalkopplingar till 7 oktober-attacken.

  5. 2025

    Ny Ukrainastrategi

    Fördubblat bilateralt stöd till Ukraina med tyngdpunkt på återuppbyggnad, energi och rättsstat.

What do the auditors say?

Riksrevisionen 2023:22

Regeringens rapportering av bistånd — bristfällig transparens

Riksrevisionen fann att regeringens sammanställning av biståndet till riksdagen inte gav en fullständig eller jämförbar bild över tid. Kritik riktades mot definitioner och avräkningar.

Source →

EBA 2024:03 (Expertgruppen för biståndsanalys)

Resultatstyrningens gränser

Effektmätning av bistånd är svår; korta projektcykler och otydliga mål gör att resultat ofta rapporteras som aktiviteter snarare än utfall.

Source →

OECD DAC Peer Review 2023

Sverige — stark givare, otydlig strategi

DAC berömde Sveriges volym och humanitära profil men efterlyste tydligare långsiktig strategi efter reformagendan 2023.

Source →

Statskontoret 2022:11

Sidas styrning av strategiska partnerorganisationer

Rekommenderade skarpare uppföljning av de svenska ramorganisationerna (t.ex. civilsamhälle) och tydligare koppling mellan anslag och resultat.

Source →

Sources & method