Granskning · Kohorter över tid
Långsiktiga kostnader — utveckling per kohort
Många publika debatter behandlar kostnaderna för invandring som en engångseffekt. Registerdata från SCB visar att utfallen utvecklas olika beroende på ankomstår, ursprung och konjunktur — och att skillnaderna består över decennier. Bosnienkohorten (1990–94) etablerade sig snabbt. 2014–16 års kohort har 8 år efter ankomst en sysselsättningsgrad som ligger märkbart under motsvarande punkt för Balkankohorten.
Texten beskriver genomsnitt för grupper, inte enskilda personer eller kulturer. Underlag: SCB STATIV/LISA, Aldén & Hammarstedt 2016, Ruist (ESO 2018:3), Konjunkturinstitutet specialstudier. Belopp i 2024 års priser, runda värden.
Fyra kohorter — fyra historier
1990–1994 · Balkankriget
f.d. Jugoslavien (BiH, Kroatien, Kosovo)
Storlek: ≈ 100 000 (varav ~50 000 från Bosnien)
Hög andel med gymnasial eller eftergymnasial utbildning och en språk- och utbildningsstruktur som underlättade arbetsmarknadsinträde. Används ofta som referenspunkt i forskning om etableringstakt.
2005–2009 · Irakkriget
Irak (främst), Somalia, Afghanistan
Storlek: ≈ 90 000 asyl + anhöriga
Lägre genomsnittlig formell utbildningsnivå enligt SCB, och längre tid till etablering än Balkan-kohorten.
2014–2016 · Flyktingvågen
Syrien, Afghanistan, Eritrea, Somalia
Storlek: ≈ 250 000 asylsökande (varav ~163 000 enbart 2015)
Den största enskilda kohorten i modern tid. Etableringstakten har varit lägre än 1990-talets — KI och SCB pekar på utbildningsstruktur och konjunktur.
2017–2022 · Efter åtstramningen
Anhöriginvandring + arbetskraft
Storlek: ≈ 80 000–110 000/år (sjunkande)
Asylinvandringen minskade kraftigt efter 2016. Arbetskraftsinvandringen och anhöriga dominerar — högre initial sysselsättning än flyktingkohorter.
Sysselsättningsgrad över vistelseår
Andelen sysselsatta 20–64 år, per antal år i Sverige. Källa: SCB STATIV/LISA, Aldén & Hammarstedt (2016) för 1990-talet, SCB Integration tema arbetsmarknad (årlig) för senare kohorter.
Anm: 2014–16 och 2017–22 har av tidsskäl ännu inte hunnit visa 10/15/20-årspunkter — staplar bryts där data saknas.
Bidragsberoende över vistelseår
Andel som mottagit ekonomiskt bistånd någon gång under året, per vistelseår. Källa: Socialstyrelsen, SCB STATIV.
| År i Sverige | 1990–1994 | 2005–2009 | 2014–2016 | 2017–2022 |
|---|---|---|---|---|
| 2 år | 42 % | 56 % | 62 % | 28 % |
| 5 år | 24 % | 40 % | 45 % | 18 % |
| 10 år | 12 % | 24 % | 30 % | – |
| 15 år | 8 % | 16 % | – | – |
| 20 år | 6 % | 12 % | – | – |
Tendens: bidragsberoendet sjunker över tid, men 2014–16 års kohort uppvisar både högre toppnivåer och långsammare nedgång än 1990-talets kohort.
Ackumulerad nettokostnad per person
Skillnaden mellan offentliga utgifter och inbetalda skatter, per person. Negativa värden = kostnad för det offentliga. Diskonterade värden i 2024 års priser. Källa: Ruist (ESO 2018:3), KI specialstudier.
| Kohort | Vid 10 år | Vid 20 år | Livstidsnetto | Källa |
|---|---|---|---|---|
| 1990–94 (Balkan) | −550 000 kr | −350 000 kr | −400 000 kr | Aldén & Hammarstedt 2016 + KI Spec.studie 117 |
| 2005–09 (Irak) | −850 000 kr | −1 000 000 kr | −1 100 000 kr | Ruist ESO 2018:3 / KI Spec.studie 117 (2025) |
| 2014–16 (flyktingvåg) | −1 000 000 kr | −1 200 000 kr | −1 300 000 kr | KI Specialstudie 117 (2025), prognos |
| 2017–22 (efter åtstramning) | −500 000 kr | −700 000 kr | −800 000 kr | KI Specialstudie 117 (2025), prognos |
Varför skiljer sig kohorterna?
- Sammansättning. Bosnienkohorten hade hög andel personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. 2014–16 års kohort hade enligt SCB en betydligt högre andel med kort eller obefintlig formell skolgång.
- Konjunktur vid ankomst. 1990-talets kohort etablerade sig under en växande arbetsmarknad i slutet av decenniet. 2014–16 års kohort mötte en alltmer kvalifikationskrävande arbetsmarknad.
- Policyförändringar. Etableringsersättningens utformning, krav på sfi, validering av utländsk utbildning och bostadspolitik har förändrats över tid och påverkar tempot i etableringen.
- Kostnaderna är inte tillfälliga. KI och Ruist visar båda att flyktinginvandring i genomsnitt ger negativt nettobidrag under hela vistelsetiden för kohorter med låg långsiktig sysselsättning. För grupper som når etableringsmål i nivå med Balkankohorten blir nettot avsevärt mindre negativt.
Källor
- KI Specialstudie 117 (juni 2025) — Invandrades nettobidrag 1983–2022
- Ruist (2018) ESO 2018:3 'Tid för integration'
- Aldén & Hammarstedt (2016) 'Flyktinginvandring' Linnéuniversitetet
- SCB AKU 2024 — Sysselsättning efter födelseregion
- SCB AM110 SM2102 — Flyktingar och anhörigas sysselsättning
- Socialstyrelsen — Statistik om ekonomiskt bistånd 2024 (publ. juni 2025)
Vidare: Livscykel per person · Totalkostnad · Ursprung & utfall
Hur siffrorna ska – och inte ska – tolkas
- Analyserna är statiska tvärsnitts- eller livscykelberäkningar baserade på registerdata.
- Indirekta och dynamiska effekter (löner, sysselsättning för inrikes födda, tillväxt, innovation, brottslighet, bostadsmarknad m.m.) ingår inte.
- Framtida utfall är osäkra och bygger på antaganden om sysselsättning, inkomster och välfärdskonsumtion.
- Nettobidraget förbättrades markant från 2017 och framåt – lägre flyktinginflöde, bättre etablering och fortsatt arbetskraftsinvandring.
- Flyktingars bidrag är kraftigt negativt de första 10–15 åren, blir positivt efter ca 15–30 år, och negativt igen efter ca 40 år p.g.a. pension.
Detta är inte en fullständig samhällsekonomisk analys – endast en uppskattning av direkta offentliga inkomster och utgifter.