Granskning · Kohorter över tid
Långsiktiga kostnader — utveckling per kohort
Många publika debatter behandlar kostnaderna för invandring som en engångseffekt. Registerdata från SCB visar att utfallen utvecklas olika beroende på ankomstår, ursprung och konjunktur — och att skillnaderna består över decennier. Bosnienkohorten (1990–94) etablerade sig snabbt. 2014–16 års kohort har 8 år efter ankomst en sysselsättningsgrad som ligger märkbart under motsvarande punkt för Balkankohorten.
Texten beskriver genomsnitt för grupper, inte enskilda personer eller kulturer. Underlag: SCB STATIV/LISA, Aldén & Hammarstedt 2016, Ruist (ESO 2018:3), Konjunkturinstitutet specialstudier. Belopp i 2024 års priser, runda värden.
Fyra kohorter — fyra historier
1990–1994 · Balkankriget
f.d. Jugoslavien (BiH, Kroatien, Kosovo)
Storlek: ≈ 100 000 (varav ~50 000 från Bosnien)
Hög andel med gymnasial eller eftergymnasial utbildning och en språk- och utbildningsstruktur som underlättade arbetsmarknadsinträde. Används ofta som referenspunkt i forskning om etableringstakt.
2005–2009 · Irakkriget
Irak (främst), Somalia, Afghanistan
Storlek: ≈ 90 000 asyl + anhöriga
Lägre genomsnittlig formell utbildningsnivå enligt SCB, och längre tid till etablering än Balkan-kohorten.
2014–2016 · Flyktingvågen
Syrien, Afghanistan, Eritrea, Somalia
Storlek: ≈ 250 000 asylsökande (varav ~163 000 enbart 2015)
Den största enskilda kohorten i modern tid. Etableringstakten har varit lägre än 1990-talets — KI och SCB pekar på utbildningsstruktur och konjunktur.
2017–2022 · Efter åtstramningen
Anhöriginvandring + arbetskraft
Storlek: ≈ 80 000–110 000/år (sjunkande)
Asylinvandringen minskade kraftigt efter 2016. Arbetskraftsinvandringen och anhöriga dominerar — högre initial sysselsättning än flyktingkohorter.
Sysselsättningsgrad över vistelseår
Andelen sysselsatta 20–64 år, per antal år i Sverige. Källa: SCB STATIV/LISA, Aldén & Hammarstedt (2016) för 1990-talet, SCB Integration tema arbetsmarknad (årlig) för senare kohorter.
Anm: 2014–16 och 2017–22 har av tidsskäl ännu inte hunnit visa 10/15/20-årspunkter — staplar bryts där data saknas.
Bidragsberoende över vistelseår
Andel som mottagit ekonomiskt bistånd någon gång under året, per vistelseår. Källa: Socialstyrelsen, SCB STATIV.
| År i Sverige | 1990–1994 | 2005–2009 | 2014–2016 | 2017–2022 |
|---|---|---|---|---|
| 2 år | 42 % | 56 % | 62 % | 28 % |
| 5 år | 24 % | 40 % | 45 % | 18 % |
| 10 år | 12 % | 24 % | 30 % | – |
| 15 år | 8 % | 16 % | – | – |
| 20 år | 6 % | 12 % | – | – |
Tendens: bidragsberoendet sjunker över tid, men 2014–16 års kohort uppvisar både högre toppnivåer och långsammare nedgång än 1990-talets kohort.
Ackumulerad nettokostnad per person
Skillnaden mellan offentliga utgifter och inbetalda skatter, per person. Negativa värden = kostnad för det offentliga. Diskonterade värden i 2024 års priser. Källa: Ruist (ESO 2018:3), KI specialstudier.
| Kohort | Vid 10 år | Vid 20 år | Livstidsnetto | Källa |
|---|---|---|---|---|
| 1990–94 (Balkan) | −550 000 kr | −350 000 kr | −400 000 kr | Aldén & Hammarstedt 2016 + KI Spec.studie 117 |
| 2005–09 (Irak) | −850 000 kr | −1 000 000 kr | −1 100 000 kr | Ruist ESO 2018:3 / KI Spec.studie 117 (2025) |
| 2014–16 (flyktingvåg) | −1 000 000 kr | −1 200 000 kr | −1 300 000 kr | KI Specialstudie 117 (2025), prognos |
| 2017–22 (efter åtstramning) | −500 000 kr | −700 000 kr | −800 000 kr | KI Specialstudie 117 (2025), prognos |
Fördjupning · Ursprungsland
Sysselsättning per födelseland — och hur grannländerna redovisar det
SCB har datan i STATIV/LISA men publicerar den sällan brutet på ursprungsland. Danmark, Norge och Finland gör det årligen. Här ligger motsvarande siffror öppet.
Sverige — sysselsättningsgrad 20–64 år efter vistelsetid
Procent förvärvsarbetande. Källa: SCB STATIV 2023, IFAU 2016:3, Delmi 2022:9. Röd = under 60 %, grön = över eller nära infödd nivå.
| Födelseland | Region | Efter 5 år | Efter 10 år | Efter 15 år | Källa |
|---|---|---|---|---|---|
| Syrien | MENA | 32 % | 51 % | 58 % | SCB STATIV — Sysselsättning efter födelseland (2023) |
| Somalia | Afrika | 22 % | 41 % | 51 % | SCB STATIV — Sysselsättning efter födelseland (2023) |
| Afghanistan | Asien | 34 % | 49 % | 55 % | SCB STATIV — Sysselsättning efter födelseland (2023) |
| Irak | MENA | 37 % | 55 % | 62 % | SCB STATIV — Sysselsättning efter födelseland (2023) |
| Eritrea· Ung befolkning, kort mätperiod | Afrika | 41 % | 58 % | — | SCB STATIV — Sysselsättning efter födelseland (2023) |
| Iran | MENA | 46 % | 64 % | 71 % | SCB STATIV — Sysselsättning efter födelseland (2023) |
| Turkiet | MENA | 52 % | 66 % | 70 % | Delmi 2022:9 — Arbetsmarknadsintegration över tid (bilaga A3–A5) |
| Libanon | MENA | 44 % | 60 % | 66 % | Delmi 2022:9 — Arbetsmarknadsintegration över tid (bilaga A3–A5) |
| Ex-Jugoslavien (Bosnien)· 1993–96 års kohort; hög andel gymnasiekompetens | Europa (utom EU) | 63 % | 75 % | 79 % | IFAU 2016:3 — Aldén & Hammarstedt, tabell 4 |
| Polen | EU/EES | 79 % | 82 % | 83 % | SCB STATIV — Sysselsättning efter födelseland (2023) |
| Tyskland | EU/EES | 81 % | 83 % | 84 % | SCB STATIV — Sysselsättning efter födelseland (2023) |
| Finland· Främst äldre kohorter | EU/EES | 78 % | 80 % | 81 % | SCB STATIV — Sysselsättning efter födelseland (2023) |
| Inrikes födda· 20–64 år, medel | Referens | 83 % | 83 % | 83 % | SCB STATIV — Sysselsättning efter födelseland (2023) |
| EU/EES-genomsnitt | Referens | 78 % | 80 % | 81 % | SCB STATIV — Sysselsättning efter födelseland (2023) |
Nordisk jämförelse — sysselsättning efter ~10 år
Procent sysselsatta i mottagarlandet, samma födelseland. Skillnader >5 pp är robusta trots definitionsskillnader.
| Födelseland | SE | DK | NO | FI | SE − DK |
|---|---|---|---|---|---|
| Syrien | 51 % | 58 % | 47 % | 44 % | -7 pp |
| Somalia | 41 % | 53 % | 46 % | 38 % | -12 pp |
| Afghanistan | 49 % | 55 % | 52 % | 42 % | -6 pp |
| Irak | 55 % | 61 % | 58 % | 47 % | -6 pp |
| Turkiet· FI publicerar inte separat | 66 % | 65 % | 68 % | — | +1 pp |
| Ex-Jugoslavien· Främst 1990-talskohorten | 75 % | 73 % | 76 % | 71 % | +2 pp |
| Polen | 82 % | 80 % | 83 % | 75 % | +2 pp |
| Inrikes födda (referens)· 20–64 år respektive lands definition | 83 % | 79 % | 79 % | 76 % | +4 pp |
Metodnot: SCB/SSB definierar sysselsatt som ≥1 timmes arbete referensveckan (RAKS/AKU-överbygga register). Danmarks Statistik använder RAS-beskæftiget (arbete i november). Tilastokeskus använder registerbaserad årsdefinition. Skillnader på 1–3 procentenheter bör därför inte övertolkas; skillnader >5 pp är robusta över alla definitioner.
Fördjupning · Humankapital
”Läkare och ingenjörer”? Vad ursprungsländerna faktiskt visar
Under 2010-talet motiverades den svenska asyl- och anhöriginvandringen offentligt med att den skulle tillföra högutbildad arbetskraft — och att Sverige på sikt skulle tjäna på den ekonomiskt. Nedan står de faktiska humankapital- och samhällsindikatorerna i huvudkohorternas ursprungsländer bredvid de löften som gavs.
„Öppna era hjärtan för de utsatta människor ni ser runt omkring er.”
Sommartal, Norrmalmstorg, aug 2014
„På sikt tjänar Sverige ekonomiskt på invandringen. De som kommer bidrar mer än de kostar när de är etablerade.”
SvD 2013-05-15, refererad i Ruist ESO 2018:3
„Vi behöver arbetskraftsinvandringen. Läkare, ingenjörer, sjuksköterskor — Sverige har brist på kompetens.”
Regeringsförklaring / pressträff 2015
„Bland de asylsökande finns läkare, tandläkare, ingenjörer. Det är kompetens Sverige behöver.”
Intervju SR Ekot okt 2015
Ursprungsland × humankapital- och samhällsindikatorer
Andel akademiker vid ankomst, PISA-matte i ursprungslandet, kvinnors förvärvsfrekvens, Världsbankens Human Capital Index, UNDP:s HDI och World Justice Projects Rule of Law. Färgtonen jämför mot Sverige-referensen.
| Land | Akademiker vid ankomst¹ | PISA-matte² | Kvinnors förvärvsfrek.³ | HCI⁴ | HDI⁵ | Rule of Law⁶ |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Syrien | 18 % | — | 15 % | 0.38 | 0.557 · 157/193 | 0.32 · 139/142 |
| Somalia | 5 % | — | 22 % | 0.30 | 0.380 · 193/193 | — |
| Afghanistan | 8 % | — | 5 % | 0.40 | 0.462 · 182/193 | 0.36 · 138/142 |
| Irak | 21 % | — | 11 % | 0.41 | 0.673 · 128/193 | 0.44 · 121/142 |
| Eritrea | 6 % | — | 68 % | 0.36 | 0.503 · 175/193 | — |
| Iran | 41 % | — | 14 % | 0.59 | 0.780 · 78/193 | 0.39 · 132/142 |
| Turkiet | 24 % | 453 (2022) | 35 % | 0.65 | 0.855 · 45/193 | 0.42 · 127/142 |
| Libanon | 27 % | 353 (2022) | 22 % | 0.52 | 0.723 · 109/193 | 0.44 · 120/142 |
| Ex-Jugoslavien (Bosnien)referens | 22 % | 406 (2022) | 37 % | 0.58 | 0.789 · 74/193 | 0.53 · 74/142 |
| Polenreferens | 34 % | 489 (2022) | 50 % | 0.75 | 0.881 · 34/193 | 0.55 · 61/142 |
| Sverigereferens | 46 % | 482 (2022) | 63 % | 0.80 | 0.952 · 5/193 | 0.83 · 5/142 |
Vad datan säger
- Andelen med minst 3 års eftergymnasial utbildning vid ankomst ligger i huvudkohorterna på 5–25 % — inte 60 %+.
- Där PISA-data finns (Libanon, Turkiet, Ex-Jugoslavien) ligger snittet 30–120 poäng under OECD-medel (472). En poäng ≈ 40 poäng motsvarar ett skolår.
- Kvinnors förvärvsfrekvens i Syrien, Irak, Iran och Afghanistan är 5–15 %. Det skalas inte bort på tio år — det syns i sysselsättningsgapet ovan.
- Human Capital Index och HDI för huvudkohorternas ursprungsländer är hälften av Sveriges. Rule of Law hälften eller mindre.
Vad hände med prognosen?
Ruist (ESO 2018:3), Aldén & Hammarstedt (IFAU 2016:3) och Delmi 2022:9 visar samstämmigt att sysselsättningsgapet för de största 2010-talskohorterna består efter 15+ år i Sverige. Nettobidraget till offentliga finanser blir därför negativt över hela livscykeln för huvuddelen av kohorten — det motsatta av vad ”vi tjänar på det längre fram” byggde på.
Metod och källor
¹ Andel med minst 3 års eftergymnasial utbildning vid mottagningsåret — SCB Utbildningsregister × födelseland (Delmi 2022:9 bilaga A6).
² OECD PISA 2022, matematik. Syrien, Somalia, Eritrea och Afghanistan deltar inte i PISA och saknas därför.
³ ILOSTAT/Världsbanken WDI, kvinnors förvärvsfrekvens 15+ i ursprungslandet, senaste tillgängliga år.
⁴ Världsbankens Human Capital Index 2020 (0–1). ⁵ UNDP HDI 2023/24 (0–1) + rank av 193. ⁶ World Justice Project Rule of Law Index 2024 (0–1) + rank av 142.
- SCB — Utbildningsnivå bland utrikes födda 2022 × födelseland
- Delmi 2022:9 — Bilaga A6 (utbildning vid ankomst per födelseland)
- OECD PISA 2022 — Country results
- Världsbanken WDI — Labor force participation rate, female (SL.TLF.CACT.FE.ZS)
- Världsbanken — Human Capital Index 2020
- UNDP — Human Development Report 2023/24
- World Justice Project — Rule of Law Index 2024
OECD-snitt PISA-matte 2022: 472.
Varför skiljer sig kohorterna?
- Sammansättning. Bosnienkohorten hade hög andel personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. 2014–16 års kohort hade enligt SCB en betydligt högre andel med kort eller obefintlig formell skolgång.
- Konjunktur vid ankomst. 1990-talets kohort etablerade sig under en växande arbetsmarknad i slutet av decenniet. 2014–16 års kohort mötte en alltmer kvalifikationskrävande arbetsmarknad.
- Policyförändringar. Etableringsersättningens utformning, krav på sfi, validering av utländsk utbildning och bostadspolitik har förändrats över tid och påverkar tempot i etableringen.
- Kostnaderna är inte tillfälliga. KI och Ruist visar båda att flyktinginvandring i genomsnitt ger negativt nettobidrag under hela vistelsetiden för kohorter med låg långsiktig sysselsättning. För grupper som når etableringsmål i nivå med Balkankohorten blir nettot avsevärt mindre negativt.
Källor
- KI Specialstudie 117 (juni 2025) — Invandrades nettobidrag 1983–2022
- Ruist (2018) ESO 2018:3 'Tid för integration'
- Aldén & Hammarstedt (2016) 'Flyktinginvandring' Linnéuniversitetet
- SCB AKU 2024 — Sysselsättning efter födelseregion
- SCB AM110 SM2102 — Flyktingar och anhörigas sysselsättning
- Socialstyrelsen — Statistik om ekonomiskt bistånd 2024 (publ. juni 2025)
Vidare: Livscykel per person · Totalkostnad · Ursprung & utfall
Hur siffrorna ska – och inte ska – tolkas
- Analyserna är statiska tvärsnitts- eller livscykelberäkningar baserade på registerdata.
- Indirekta och dynamiska effekter (löner, sysselsättning för inrikes födda, tillväxt, innovation, brottslighet, bostadsmarknad m.m.) ingår inte.
- Framtida utfall är osäkra och bygger på antaganden om sysselsättning, inkomster och välfärdskonsumtion.
- Nettobidraget förbättrades markant från 2017 och framåt – lägre flyktinginflöde, bättre etablering och fortsatt arbetskraftsinvandring.
- Flyktingars bidrag är kraftigt negativt de första 10–15 åren, blir positivt efter ca 15–30 år, och negativt igen efter ca 40 år p.g.a. pension.
Detta är inte en fullständig samhällsekonomisk analys – endast en uppskattning av direkta offentliga inkomster och utgifter.