Tidslinje — vad lagen har gjort
Klicka på en nod (eller använd piltangenter) för att läsa källa och lagrum. Samma lag kan både inskränka visst tal och skydda gruppers frihet — den dubbelheten markeras med en våg.
Tryckfrihetsförordningen
Världens första tryckfrihetsförordning antas i Sverige. Censur av tryckta skrifter avskaffas och offentlighetsprincipen införs.
Mätningen — hur stort är utrymmet i dag?
Sverige · SOM 2021–2022
53%
instämmer i påståendet:
”I dagens politiska klimat kan jag inte öppet uttrycka mina åsikter eftersom andra kan tycka de är stötande.”
USA · Cato/YouGov 2020
62%
instämmer i en liknande — men inte identisk — fråga:
”The political climate these days prevents me from saying things I believe because others might find them offensive.”
Frågeformuleringarna är liknande men inte identiska — direkta procentjämförelser ska därför läsas som riktmärken, inte som exakta differenser. Mätningen i Sverige genomförs inom forskningsprojektet ”Det öppna samhället” vid Uppsala universitet, finansierat av Myndigheten för psykologiskt försvar och Vetenskapsrådet — offentligt finansierad forskning, inte åsiktsundersökning.
Vem självcensurerar — och varför
Andel som instämmer i SOM-frågan, fördelat på partisympati 2021–2022 (ESO 2024:1). Skillnaden mellan grupper är stor — vilket är en del av varför kapitlet inte kan reduceras till en politisk sida.
Källa: ESO 2024:1 — Talande tystnad? (Widmalm m.fl.), bearbetning av SOM-data.
Forskarna pekar på social sanktion som drivkraft — risken att förlora jobb, anseende eller relationer. Det är den mätbara versionen av det ofta använda uttrycket ”kallare debattklimat”. Mer än så bär mätningen inte.
Tystnaden kommer från flera håll
Hot mot förtroendevalda och journalister
Enligt Brå:s Politikernas trygghetsundersökning (PTU) utsattes omkring en tredjedel av landets förtroendevalda för hot, hat eller våld under ett enskilt år. Journalistundersökningen (JMG) visar liknande nivåer för redaktionellt verksamma.
Brå PTU · JMG/Göteborgs universitet
Konstnärlig självcensur efter hot
Lars Vilks levde i tio år under polisskydd efter en bildkonflikt med islamistiska kretsar. Elisabeth Ohlson Wallin har utsatts för hot och censur efter verk som uppfattats som hädiska i kristen kontext. Två helt olika konflikter — samma mekanism.
Konstnärsnämnden · Beckman
Tystnad i offentlig sektor
Statskontoret och Riksrevisionen har återkommande rapporterat att en betydande andel anställda inom stat och kommun drar sig för att påtala missförhållanden — av rädsla för repressalier eller karriärkonsekvenser. Det är yttrandefrihet på arbetsplatsen.
Statskontoret · Riksrevisionen
Poäng: utrymmet krymper för flera grupper, av flera skäl — hot, lagstiftning och social sanktion. Inte en enkelriktad historia, och inte en partifråga.
Den andra sidan
Var gränsen ska gå är en pågående, legitim debatt — inte avgjort. Två linjer redovisas här utan att vägas mot varandra.
Självcensur som skydd
Att hålla inne med en åsikt kan vara artighet, omtanke eller helt enkelt klokt. Hatbrottslagar — inklusive hets mot folkgrupp — motiveras med att de skyddar gruppers frihet att leva utan hot. Sverige har, till skillnad från USA, ingen absolut yttrandefrihet.
Självcensur som demokratiproblem
Widmalm m.fl. menar att en betydande andel medborgare som regelmässigt väljer tystnad av rädsla är ett demokratiskt problem i sig — oavsett vad de annars hade sagt. Det offentliga samtalet förlorar information om vad väljarna faktiskt tycker.
Vad datan INTE säger
- — Självcensur mäts via enkät (självskattning). Det fångar upplevelse, inte nödvändigtvis faktiskt tystade yttranden.
- — SOM-tidsserien för just den här frågan är relativt kort. Långa trender bör tolkas försiktigt.
- — Att utrymmet har krympt är belagt som upplevelse. Orsakerna (lag, hot, kultur, sociala medier) är delvis tolkning och ska hållas isär från mätningen.
- — Internationella jämförelser bygger på liknande, inte identiska, frågor. Procenttal bör läsas som riktmärken.