Integration · datadrivet
Bidragsförsörjning per tid i Sverige
Hur stor andel försörjs av offentliga transfereringar — och sjunker andelen med tiden? SCB STATIV följer samma kohort över 20 år.
Källa: SCB STATIV 2022, registerdata. Befolkning 25–64 år.
Senast uppdaterad: Se ändringslogg
Efter 20+ år i Sverige — utomeuropeisk bakgrund
28 %
har offentliga transfereringar som huvudsaklig inkomst.
Inrikes född (referens)
7 %
Skillnaden efter 20+ år: ~21 pp (≈ 4.0×).
Andel med offentlig försörjning över tid
| Tid i Sverige | Utomeuropeisk | Nordisk | Inrikes född |
|---|---|---|---|
| 0–4 år | 76 % | 11 % | 7 % |
| 5–9 år | 52 % | 9 % | 7 % |
| 10–14 år | 38 % | 8 % | 7 % |
| 15–19 år | 32 % | 8 % | 7 % |
| 20+ år | 28 % | 8 % | 7 % |
Avläs: efter 20+ år i Sverige har 28 % av utomeuropeiskt födda fortfarande offentliga transfereringar som huvudsaklig inkomst — ungefär fyra gånger andelen bland inrikes födda.
Vanliga frågor
- Vad räknas som ’bidragsförsörjning’?
- Att den huvudsakliga inkomstkällan är någon offentlig transferering: försörjningsstöd, etableringsersättning, sjuk- eller aktivitetsersättning eller a-kassa. Pension räknas inte (åldersintervallet är 25–64 år).
- Varför sjunker andelen så långsamt?
- Aldén & Hammarstedt (2016) och Konjunkturinstitutet (2024) visar att en stor del av nedgången beror på övergång från etableringsersättning till andra offentliga ersättningar (sjuk-/aktivitetsersättning, försörjningsstöd) — inte till självförsörjning.
- Skiljer det sig mellan ursprungsländer?
- Ja. Inom ’utomeuropeisk’ är skillnaderna stora — exempelvis ligger personer födda i Iran, Indien och Chile närmare snittet, medan personer födda i Somalia, Syrien och Afghanistan ligger högre. SCB STATIV bryter ut detta.