Tar integration ’bara tid’?

Senare kohorter har lägre sysselsättning efter samma antal år i Sverige än 1990-talskohorten. Efter 10 år ligger 2014–16-kohorten på ~43 %, medan 1990–94-kohorten låg på ~62 %. Källa: SCB STATIV samt Aldén & Hammarstedt (2016).

Vad räknas som ’sysselsatt’?

SCB:s AKU-definition: minst 1 timmes betalt arbete under mätveckan, eller frånvarande från jobb (sjuk, semester etc.). Det är ett brett mått och inkluderar deltidsarbete, subventionerade anställningar och egenföretagande.

Är skillnaderna mellan kohorter ’bara konjunktur’?

Konjunkturinstitutet (2024) konstaterar att utbildningsstruktur, ursprungsland och ankomstkonjunktur tillsammans förklarar mönstret — men att gapet kvarstår även efter justering. 1990-talets Balkankohort hade högre genomsnittlig formell utbildning, vilket är en del av förklaringen.

Varför saknas 15-årssiffran för 2014–16-kohorten?

Mätperioden är inte uppnådd ännu — kohorten har som mest varit ~10 år i Sverige vid senaste publicering (2024).

Integration · datadrivet

Integration över tid

Tar integrationen ’bara tid’? Vi följer fyra ankomstkohorter (1990–2016) och mäter sysselsättning efter 2, 5, 10 och 15 år i Sverige.

Källor: SCB STATIV/Integration, Aldén & Hammarstedt (IFAU 2016), KI 2024.

Senast uppdaterad: 1 nov. 2024Se ändringslogg

Sysselsättningsgrad per kohort

Varje linje är en ankomstkohort. X-axeln är år i Sverige, Y-axeln andel i sysselsättning (20–64 år, flyktingar och anhöriga).

1990–94 (Balkan)2000–042010–132014–16 (största kohorten)

Källa: SCB ’Integration — etablering på arbetsmarknaden’ + Aldén & Hammarstedt (2016). Flyktingar + anhöriga 20–64 år.

År i Sverige	1990–94	2000–04	2010–13	2014–16
2 år	22 %	18 %	14 %	11 %
5 år	48 %	39 %	32 %	28 %
10 år	62 %	54 %	47 %	43 %
15 år	67 %	59 %	53 %	—

Avläs: efter 10 år i Sverige låg 1990–94-kohorten på 62 % i sysselsättning. 2014–16-kohorten ligger på 43 %.

Bidragsförsörjning per tid i Sverige

Andel (%) i åldern 25–64 år vars huvudsakliga försörjning är offentliga transfereringar (försörjningsstöd, etableringsersättning, sjuk-/aktivitetsersättning, a-kassa).

Tid i Sverige	Utomeuropeisk bakgrund	Nordisk bakgrund	Inrikes född
0–4 år	76 %	11 %	7 %
5–9 år	52 %	9 %	7 %
10–14 år	38 %	8 %	7 %
15–19 år	32 %	8 %	7 %
20+ år	28 %	8 %	7 %

Källa: SCB STATIV 2022 (registerdata). Fördjupning: bidragsförsörjning över tid

Tre fördjupningar

Etableringsuppdraget — Arbetsförmedlingens egna mål vs utfall
Mål från regleringsbrevet (40 % i jobb/studier) vs vad AF rapporterar i sin årsredovisning, år för år 2014–2023.
Bidragsförsörjning per tid i Sverige
Hur stor andel försörjs av offentliga transfereringar efter 5/10/15/20 år? Per ursprungsregion.
Andra generationen — det riktiga integrationstestet
Sysselsättning, skola, brottslighet och inkomst för svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar — jämfört med första generationen och med svenskfödda med svenskfödda föräldrar.

Vanliga frågor

Tar integration ’bara tid’?: Senare kohorter har lägre sysselsättning efter samma antal år i Sverige än 1990-talskohorten. Efter 10 år ligger 2014–16-kohorten på ~43 %, medan 1990–94-kohorten låg på ~62 %. Källa: SCB STATIV samt Aldén & Hammarstedt (2016).
Vad räknas som ’sysselsatt’?: SCB:s AKU-definition: minst 1 timmes betalt arbete under mätveckan, eller frånvarande från jobb (sjuk, semester etc.). Det är ett brett mått och inkluderar deltidsarbete, subventionerade anställningar och egenföretagande.
Är skillnaderna mellan kohorter ’bara konjunktur’?: Konjunkturinstitutet (2024) konstaterar att utbildningsstruktur, ursprungsland och ankomstkonjunktur tillsammans förklarar mönstret — men att gapet kvarstår även efter justering. 1990-talets Balkankohort hade högre genomsnittlig formell utbildning, vilket är en del av förklaringen.
Varför saknas 15-årssiffran för 2014–16-kohorten?: Mätperioden är inte uppnådd ännu — kohorten har som mest varit ~10 år i Sverige vid senaste publicering (2024).

Sysselsättningsgrad per kohort

Bidragsförsörjning per tid i Sverige

Tre fördjupningar

Vanliga frågor

Primärkällor